Valdemar x 3

Som Ni kanske allaredan har förstått så är butikschefen Valdemar en mycket noggrann och ordentlig man. Det finns särskilt tre områden där jag inget har att hämta. Dessa saker ska absolut skötas på speciella sätt och kan man inte göra enligt dom reglerna kan man lika gärna förpassas utanför sockengränsen.

Nr 1 - Gasspisen. Denna spis håller jag mig gärna långt ifrån. Jag räds alltid att den helt apropå ska explodera och kastruller, stekspadar och köttfärssås ska komma att flyga rätt upp i taket. Därför brukar Valdemar oftast sköta maten när vi är hemma hos honom. Han hinner nästan inte äta upp maten innan han är framme vid spisen med trasan och rengöringsmedlet i högsta hugg. Och så börjar han frenetiskt gnugga, gno, gnida och torka. När han efter en trekvart är klar så glänser spisen så man får ta på solglasögonen så man inte bländas av den blanka ytan.

Rackarn´s så blankt det blev...tog han svinto, eller...

Nr 2 - Diskmaskinen. Valdemar fullkomligt dyrkar sin diskmaskin. Står och sköljer av tallrikar långa stunder. Plockar i och plockar ur maskinen, i tid och otid. Ställer in värsta lyxprogrammet med avspolning, schamponering, avfettning, sköljning och vaxning som tar runt 4,5 timmar. Ibland mitt i nätterna försvinner han. I början av vår bekantskap trodde jag att han smög ner och tog en rejäl whiskey för att bara orka stå ut med min blotta närvaro. Men, nej, han smög ner för att slå på diskmaskinen ytterligare en gång. Kanske den hade diskat ojämnt i första tvagningen eller kanske den inte sköljt av ordentligt...bäst att vara på den säkra sidan...

Denna maskin går varm, det kan jag lova...
tyvärr klarade jag inte diskmaskinkortet enligt Valdemar så jag får vackert
titta på när experten jobbar...

Nr 3 - Packning i affären. Fast det är inte bara packningen, det är under hela affärsvistelsen, som han beter sig underligt. Nästan som en husmor faktiskt. Går fram och tillbaka, fram och tillbaka i gångarna. Letar märken och stannar gärna och provar godsakerna som demonstreras. Klämmer på kycklingbenen. Kollar spänsten i sparrisen. Luktar på vitlöken. Priserna vållar inte honom några som helst problem, vilket är helt tvärtemot mig som bara rusar runt och jagar extrapriser, basicsortiment och handlar mat med nedsatt pris (men också, tråkigt nog, kort datum).

Men vid kassan slår Valdemar definitivt helt bakut. Nej, inte vid betalningen för han tar gärna hand om notan men han försöker vara ruskigt snabb vid kassan så att jag inte ska hinna börja packa i. Han tycker nämligen inte att jag kan packa ordentligt. Va? Skulle jag mot förmodan "råka" stoppa ner ett yoghurtpaket och en påse lök så river han genast upp dom. Jo, precis så är det. Saker och ting ska läggas ner i kassarna efter ett visst regelsystem. Efter tio år har jag ännu inte lyckats lösa gåtan med packningen. Tror nog aldrig jag kommer att göra det heller...

Men ska sanningen fram så har ju jag också en hel del principer och åsikter som  absolut ingen annan delar. Och, tack och lov för det, säger jag bara...hur skulle världen se ut då...