I risigaste laget...

Från trädgårdens alla odlingar blir det mängder av ris. Var gör man av allt detta? Man lägger det i högar både här och där. Inte blir det någon vacker syn och utsikten blir ganska risig!

Det var då vi, eller rättare sagt jag, Kulturtanten, kom på att vi skulle göra en risvägg. Lilla gummann var länge tveksam men kom loss till slut. Valdemar tillverkade störar i rasande tempo och passande längd. Så släpades järnspettet fram. Bara att försöka göra hål till störarna, det var inte helt lätt då valet av plats visade sig vara den stenigaste kullen på hemmanet. Sen var det bara att hämta riset. Inga problem att hitta den varan. Så här såg den ut för två år sedan.

Alla var helt nöjda efter dagens slit. Valdemar, han höll nästan på att gå in i väggen av ren förnöjsamhet. Nu slipper grannarna se alla våra komposter, ris- och lövhögar och kan njuta av den vackra utsikten över åkern.

 

I dag ser den ut så här. Ja, kanske lite kvistig och spretig... men ändå det är ju en risvägg....