Nedstigning i vattnet bland slemmigt gräs och vattenormar. Solbrännan lyser med sin frånvaro...milt sagt... |
Bara en liten del av wobblerkroppen. Med hänsyn till alla med svaga nerver... |
Badet ligger nämligen på en ö och för att komma dit måste man gå genom ett kärr (träsk). Detta kärr är synnerligen vattenrikt så här års, av naturliga skäl. Jag råkade så klart greppa fel stövlar. Fick tag på dom gamla med hål på. Vilket resulterade i en rejäl rotblöta redan efter fem steg i vattnet. Dom sista kliven kändes som om jag gick direkt på knäna. Så pass avdomnade var fötterna. Ingen särskilt bra start på badandet! Men inte gav jag upp för det heller...
Uppe efter badet insåg jag att jag genast måste skaffa mig detta för att överleva fler kalla vårdopp: En kraftig frigolitskiva att stå på för att värma fötterna efter badet. En rejäl, fotsid badrock, gärna av dun, tänk dig en lång täckjacka. En gasolbrännare att tina bort isskorpan på kroppen efter doppet. Gärna i liten modell, typ hårspraysburks-stor flaska, så man kan ta med den i handväskan. Kanske denna behandling också kan ge håret på benen en ordentlig duvning så att det försvinner för all framtid.
Annars fick jag en smart idé när jag såg alla, till marken nedfallna, aspar och björkar, som ett bevis på att bävrarna håller igång. Varför inte samla ihop stockarna, såga till dom och spika ihop en bastu? Hur svårt kan det vara? Så man kan värma upp sig efter kalla bad.
Jag förvånas ofta över min otroliga idérikedom. Men jag går förmodligen i Pappa Anders fotspår. Han var ju en uppfinnare av stora mått. Jag återkommer någon annan dag med några av hans uppfinningar. Håll ut!
Haha, tokiga människa !!!
SvaraRaderaJa, det är nog inget som går över. Bara sisådär...tråkigt nog...
Radera