Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

tisdag 10 september 2013

Maskar som maskar...

Nu börjar höstlöven obönhörligen dala ner. Och blir typiskt nog liggandes kvar på marken. Räfsa ihop eller inte räfsa ihop, det är frågan.

Många trädgårdsexperter säger ju att man absolut inte ska kratta löven och köra iväg dom. Nej, man i stället snällt låta dom ligga kvar på marken. Låta maskarna göra jobbet. Dom är ju så himla effektiva med att dra ner löven i jorden så det blir näringsrikt och mullrikt. Jord och rabatter kommer fram i vår piggare än någonsin.

Vad är det för trams? Jag bara undrar. Om vi, hemma på gården, lämnar löven kvar på hösten så kommer dom fram likadana på våren när vintern dragit tillbaka sitt snötäcke. Bara något sliskigare och snuskigare. Inte har våra maskar gjort det dom skulle ha gjort. Vad sysslar dom med, kan man undra. Kanhända att det är strejk bland maskarna? Eller kanske dom bara maskar?


Kanske dom just nu reagerar mot den behandling dom fick utstå i forna dagar. Ja, då vi vältade trädgårdslandet genom att ursinnigt slå med spadarna för att platta till markytan. Kanske någon liten mask strök med efter den behandlingen. Fast det måste ju vara många maskgenerationer sedan. Alltså kan man direkt påstå att maskarna det är ena riktiga långsinta varelser.


Tack och lov att man inte är långsint. Nej, det är bara att greppa lövräfsan och börja räfsa...man kan inte lita på någon nu för tiden...inte ens på sig själv...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar