Som en kvarleva från järnåldern... |
När jag sedan såg att det hade samlats en skara människor ute på vägen som ropade högt och pekade mot mig insåg jag att detta rökande kanske inte var helt normalt och stängde hostande av maskinen.
Håll med om att den ser svårt medtagen ut. Nästan håglös faktiskt. Kanske lite konstgjord andning skulle sitta fint... |
Ha ha..som jag skrattat, vilket härligt inlägg! Ja det där med maskiner du...
SvaraRaderaHoppas allt går galant nu!
Önskar dig en skön helg...sköt om dig...
Varm kram,
Titti
Har faktiskt genom åren haft synnerligen svårt för maskiner av alla de slag. Näe, tacka vet jag ett hederligt järnspett och en nyslipad yxa...Trevlig helg!/Lilla gummann
RaderaDet var drama, vill jag lova!
SvaraRaderaHoppas nu att resten av helgen går din väg.
Må så gott!
/Anna-Karin
I morgon är det jag som baxar fram handjagaren, den gamla trotjänaren, en gräsklippare man verkligen kan lita på...
RaderaDet där lät inte bra... men lite kul att läsa...hihi!
SvaraRaderaFram med handjagar'n du, den kan man lita på!
Kram!
Är bara lite rädd för att den är totalt ihoprostad. Tror inte att den varit i drift sedan 1972...men det är värt ett försök...det finns ju rostlösare...
RaderaJa där ser man hur det är med modern teknik....men som vi brukar säga "skit den som ger sig"
SvaraRaderaDet var bättre förr...rostiga, tröga gräsklippare utan vare sig bensin eller el. Tunga som värsta ekmöbeln och man fick slita i timmar för att komma runt gräsmattan. Det var på den tiden man höll sig i trim utan gym och löpträning...
Radera