En riktig granruska...

Även denna jul lyckades jag med granen. Smart som jag är så gick jag själv till skogen med yxan i hand. Jag vet ju trött Valdemar var efter förra granhämtningen och jag vet hur förtvivlad han är över mina konstiga infall så jag passade på när han var in till stan och handlade. Jag liksom skred till verket i total lönndom...

Se en sådan underbar skapelse! Med ett tätt och fint grenverk, grön och frodig...men skenet kan bedra...

Jag fick nämligen tag på en synnerligen spretig och halvkal gran men försökte göra det bästa genom att ta av några grenar för att förbättra utseendet på granen och liksom få lite balans i det hela...men råkade såga av liiite för många grenar så slutresultatet blev så här.

Jag letade snabbt upp en gammal loppisfot. Ja, för granar alltså...

Ja, tänk så lyckad den granen blev...

Jag stickade ihop några "granstrumpor" för att pynta trädstammen. Jag sjönk ner i den nyomklädda fåtöljen för att beskåda granen på håll och jag bara satt och gapade av förvåning...hur kunde det bli så himla bra? Och när Valdemar kom hem, så hör och häpna, så tyckte han att den var den finaste och grannaste granen i hela byn...han måste ha starka nerver den mannen...

Från oss alla här hemma på logen till Er alla, en riktigt

God Jul!