Den välkända hästen från Nittsjö...

Häromveckan gjorde jag ju ett makalöst fynd och hittade ett gäng vaser som verkligen föll mig på läppen. Det var speciellt den här blåmönstrade Nittsjövasen, om Ni kommer ihåg.

På fyra ben går den som jag gillar allra mest...
gillar, gillar, gillar allra mest... 

Idag röjde jag efter Polismästar´ns flytt till ett vårdboende och slet då upp en låda med ännu fler vaser, krukor och skålar. Det var då han dök upp, helt utan förvarning, den blå hästen. Den var så fruktansvärt lik min favvovas från Nittsjö så jag skrek rätt ut: "Det måste vara en bror till den blå vasen!". Och så stoppade jag den rätt ner i handväskan innan någon ens hann blinka....

Väl hemma såg jag ju att dom inte var så himla lika egentligen men hästen får ändå klassas som bror till vasen...vilket inte låter helt klokt...men det tar inte slut med det heller...

Frodig och fin ekorre...där har det nog gått åt
en och annan nöt kan man tro...

...hästen är nämligen också brylling med ekorren, även han från Nittsjö...rena rama släktträffen kan man tänka...