Bikini utan överdel...

Vad skådar mitt norra öga?

Många har hört av sig för att få veta hur det går med dieten. "Med vadå, sa Ni?" svarade jag lätt förlägen. Vem, i all världen, vill erkänna ett totalt fiasko, ett oerhört misslyckande, ett verkligt nederlag? Men okej, då, jag säger som det är - bantningen gick åt pipan! Visst, det kan kännas bittert, men sånt är livet. Tre hela veckor gick det rackar´ns bra och kilona rasade med ryslig fart. Den fjärde veckan var tung och på helgen kom Kulturtanten hem och hur det än var så sket sig alltihopa.

Nu kör jag "vara nyttig" måndag, tisdag, kanske möjligen onsdag men sen är det stopp. Och, lika bra att berätta allt - jag har nu gått upp allt som jag gick ner men det står ju i alla bantningsartiklar att man ge sig själv en belöning och det har jag gjort. Fast jag egentligen inte borde ha någon, men strunt i det...

Jag har köpt mig en bikini. Fast utan överdel. Jag vet att det låter vågat i min ålder men nu handlade jag ju på rean och alla kvarvarande överdelar var så rysligt små. Men ett par bikinibyxor blev det. Först fastnade jag för prickarna och kikade lite närmare men tyckte att dom nästan såg gravidaktiga ut (ja, byxorna alltså, inte prickarna) och sådana artiklar försöker jag ju hålla mig ifrån allt vad jag kan. Men så slog jag mig i slang med en annan "tant" som också stod och drog i ett par exakt likadana byxor och vi enades om att det absolut inte var några havandeskapsbyxor. Vi tog varsitt par, klev in i varsin provhytt och gjorde ett försök.

Vilka underbara bikinibyxor...
vilket material, vilket mönster, vilken stil...
Vadå, stora??? Dom döljer det oattraktiva och
verkligen framhäver det vackra, så det så...

Mina satt som gjutna, om jag får säga det själv. Lite rynk i sidorna och så något litet tygstycke som döljer. Mycket fördelaktigt resultat! Jag slog till direkt och nu fortsätter bara jakten på en stadig, rymlig (framför allt på ryggen), svart bikinibehå.

 Observera den fullkomligt gentila idén med
den dekorativa rynkningen...
lite graviditetsvarning kanske men vem
bryr sig..

Men jag är dock inte den första som köpt blott en del av en tvådelad bikini, tok heller, det är ett vedertaget uttryck i trakten, faktiskt. En alldeles förtjusande dam nere i byn, som bär sina år med verklig heder, ringde sina döttrar och berättade att hon köpt en" bikini utan underdel". Döttrarna tyckte kanske först att det lät som ett ganska vågat inköp men efter mycket skratt och fniss kom det fram till att hon inhandlat ett sådant där, typ, baddräktslinne. Damen ifråga, som för övrigt är Systrarna Ysters glada Mor, hade för vana att följa med "tantskjutsen" från byn in till stan och till vattengymnastiken och där simmade hon så det stod härliga till och vem vill inte då ha snygga badkläder, så säg.

Jag, personligen, har nu kommit så långt att jag köpt en bikini utan överdel men vattengymnastiken har jag liksom inte hunnit fram till än. Frågan är om jag någonsin kommer att göra det så det är ingen idé att jag utlovar något sådant. Man ska inte ta sig vatten över huvudet...för "loven är bra men hållen är bättre...fast visst vill väl också jag vara en förtjusande dam i sina bästa år...