Rakt ner i diket...

Valdemar och jag tog en välbehövlig paus från kakelskärandet till vår kommande spa-avdelningen i vedbo´n. Vi hämtade upp Valdemars barn, Dansfröken Hanna och Karl Plåtslagare och satte kurs mot bowlingarenan. Jag hade fasat lite inför denna match då jag bowlar som en gammal, rostig kratta, ja, faktiskt så den milda grad att jag alltid garanterat hamnat sist i resultatlistan.

Vi stegade in, eller rättare sagt, trängde oss fram bland en hel drös småungar i fem-sex-års åldern med färgade luggar och med finskjortorna på, för att betala och rigga om. Bowlingchefen ropade ut att snart skulle han tända lamporna. Nu började jag ana oråd. "Jisses", väste jag till Valdemar ur ena mungipan, "vi har hamnat mitt i ett bowlingdisco!" och det var precis vad vi hade gjort. Lamporna blinkade i grälla färger och ur högtalaren dundrade värsta discolåtarna och barnen skrattade och skrek. Men vi lät oss inte nedslås. Inte alls...

Jag började alldeles strålande med två strikar och flera gånger fick jag ner nio käglor på ett slag, eller kast kanske det heter, och ledde ofattbart nog ett långt tag. Dra på trissor, tänkte jag för mig själv, vilket bowlingproffs jag har blivit. Valdemar spelade väl sisådär i början men efter hand så ordnade allt upp sig. Ungdomarna och Valdemar spelade som om dom inte hade gjort annat än att rulla klot. Jag hamnade mest i diket och fick inte ihop många poäng.

Valdemar jazzade loss i sina smäckra bowlingskor...

Jag var fruktansvärt rädd för att fingrarna skulle fastna i bowlingklotshålen så att man skulle följa med klotet fram mot
käglorna. Tummen satt som i ett skruvstäd och det var bara lyckträffar att den rycktes ur klotet med ett korkplupp i sista stund. Det var halt på banan och jag hade svårt att få till den där riktiga knäböjningen före kastet. Jag blev yr i huvudet av dom blinkande lamporna och efter en timmes spelande var det tack och adjö.

 En nöjd vinnare pustade ut...

Vi firade matchen genom att gå på restaurang och bästa man fick betala - ja, segraren Valdemar fick alltså plikttroget hala fram pluskan och bekosta hela kalaset. Och jag gladdes stort över min jumboplacering...