Hästarnas dal...

I helgen har vi varit hästvakter. Jojemensan, här går det undan. Personligen har jag varken klappat någon häst, lett någon häst eller ryktat någon häst över huvud taget. Nej, jag fick direkt ansvaret för vattenhållningen. Ett arbete som jag genast kastade mig över. Ut med hinkarna, svabba ur och fräscha till och så fylla på med friskt och kallt vatten.

Okej, lite oskarp bild. Men jag hörde att
hästarna var på väg in så jag var tvungen att dra...
Hästskräck? Kanske det kanske...

Stallbrudarna ryktade, kratsade, mockade och sopade. Men inte jag inte...jag satt ute på dynghögen och mediterade. Märklig plats kanske någon kan tycka. Men inte alls. Lugnt och skönt. Sol från klarblå himmel. Hötorkens lugnande surrande. Och så bara flugorna och jag...