Slåtter - slimning...

Gårdagens slåtter känns verkligen i kroppen. Den som inte suttit bak på en slåttermaskin, från 1940-talet, kan aldrig någonsin förstå hur det känns. Jag ska i detta nu försöka ge en rättvis beskrivning av det hela. Man balanserar alltså på sitsen som är konstruerad av äkta och stenhårt järnskrot. Jag har alltid minst en sittdyna under rumpan. Denna sits är monterad på en kraftig, lite böjd järnstång, kanske en och en halv meter lång, så man sviktar och svajar alltså riktigt duktigt under körning. Man måste hela tiden koncentrera sig på att hålla sig kvar och så ska man dessutom hantera två spakar.

 Synnerligen guppig sittplats

Den långa spaken sitter cirka två meter från sitsen. Man når nästan inte fram. Hur långa armar hade dom på den tiden? Man får liksom kasta sig fram för att nå. Den spaken ska höja och sänka skärbordet beroende på gupp, om gräset hopar sig och så. Man måste alltid vara på sin vakt.

Den andra spaken, som kan vinkla skärbordet, hinner jag aldrig med. Den håller jag bara i för att inte falla av. Så där sitter man och skumpar, hoppar, skakar och dallrar. Timme på timme. Hela tiden på helspänn. När man efter några timmar kliver av maskinen känner man inte igen sin kropp längre. Stundtals känns det som om man vridits ett halvt varv. Man är stel. Och kroppen fortsätter att skaka, och dallra en lång stund efter avstigningen.

Nästa morgon så kommer man knappt ur sängen. Man får snabbt tankar som "Blev jag överkörd av tåget igår?" eller "Hur snabbt kan man åldras över en natt??"

Denna kom som expressbrev idag.
Välfrankerat och ordentligt inslagen.
Anonym givare.
Vi bugar och tackar.

I vilket fall som helst har jag fått för mig att slåttern ger en underbar stram och slimmad kropp. Som att använda sådana där vibrationsmaskiner som man kliver upp på och bara står och skakar på och som är så ruskigt populära nu för tiden. Tänk Er själva att ha en sådan maskin ståendes i lidret. Det är inte illa...

Idag så fortsätter slåttern. Och kroppsslimningen. Solen skiner. Dom illvilliga bromsarna sitter gömda i gräset färdiga att gå till attack. Valdemar skrattar och hoppar. Traktorn startar på första nyckelvridningen. Detta kommer att bli en bra dag...

Slåtter hemma på gården
strax innan slåttermaskinen inköptes.
Farbror Emil, Pappa Anders och Farfar Herman