Denna krans tillverkar man lika snabbt som en höna skiter, ursäkta ordvalet, men det är precis så det känns. Ut i skogen och raskt riva ihop lite linnearankor och så snabbt hem, hitta en gammal järntrådsring och så bara linda och sno tills man känner att man fått den volym man önskat för sin krans. Jag försökte få till lite galet rufs och tycker att jag lyckades riktigt skapligt...
Egentligen borde man kanske tillföra lite rött till objektet men detta är liksom en prototyp och jag har liksom inte riktigt än filurat ut vad jag ska begagna mig av...eller kanske den är bäst som den är...helt utan krafs, bjäfs och krusiduller...
Det fin fina tipset knycker jag på stört !
SvaraRadera- Måste bara invänta lite mera ljus innan jag stövlar ut i skogen !
Kram / Anneli
Ja, men visst blev det en riktigt trevlig krans...
RaderaJättefin.=)
SvaraRaderaDet är så roligt när det går skitsnabbt med pyssel så att man kan gör mycket.
SvaraRaderaJa, lätt och bra...så ska det va...
RaderaFantastiskt!! Inte visste jag att det gick att riva sådana revor av linnéablommorna... Måste absolut testa!
SvaraRaderaKram och tack för tipset!
/Annica
Ja, det måste Du absolut göra! Det att göra linneakransar ska för mig bli en tradition...
RaderaÄven jag blev superinspirerad att stövla ut i skogen!
SvaraRaderaDet gäller att passa på innan snölagret sätter stopp för det! Men med den medhavda snöskyffeln kan man ju annars lätt skotta av några hektar skogsmark...
RaderaVilken fin krans i all sin enkelhet!
SvaraRaderaGäller bara att hitta Linneor, mitt tredje namn dessutom :)
Annika
Ja, man får passa på innan snön lägger sig som ett täcke över...oss alla...Yngsta dotra heter Linnea i andra namn...efter sin farmors mor...
RaderaDet blev då en fin krans! Skulle gärna göra en, men skogen där linneorna växte är jämnad med marken... den enda gammelskogen i närheten, där jag visste var de fanns är borta... snyft.
SvaraRadera