Bygga ut? Näe, vi målar om...

Vår farstu är ett kapitel för sig själv. Liten (cirka 1,5x2 m), trång, dörr på dörr, inknöcklat kylskåp och så då bara ett litet, litet fönster. Annat var det förr då fanns det två större fönster på framsidan. Och ännu längre tillbaka var verandan liksom öppen och det var en rymd utan dess like. Men nu kan faktiskt farstun mer liknas vid en bunker. Och hur kul är det att säga: "Nu skyndar jag in i bunkern och hämtar mina gummistövlar!" Nåja, i vilket fall som helst skulle inga fönster tas upp just denna dagen, nej, men vi diskuterade den hopplösa situationen. Det mörka golvet kunde få vem som helst att bli deppad och nere och det var av den anledningen som jag kom på den oerhört pigga idén med att måla om golvet. Och det märkliga med allt - Valdemar hängde genast på!?

Ut med alla saker från farstun. En rejäl dammsugning. Fram med målartvätt som skvättes över och så skurades hela golvet. Som av en ren händelse hade vi en burk med ljusgrå golvfärg ståendes i boden (hehehe).

Vi har en liten egenhet, Valdemar och jag, och det är att alltid jobba i bara underkläderna så alla Ni med svaga nerver ta det försiktigt för här kommer värsta troschocken. Snabbt som ögat hade jag smetat på golvfärgen. Oj, humöret steg i fart med att den ljusgråa färgen mer och mer applicerades på dom gamla, mörka golvbräderna. Så stängdes dörren, för att färgen skulle få torka i fred, och vi var helt avskurna från yttervärlden, ja, alltså, ingen kunde ta sig ut, åtminstone inte via ytterdörren...

Tidigt nästa morgon så gläntade jag på farstudörren och vad fick jag se, om inte ett helt hav av ljusa farstugolvsbräder. Jag tog några små, försiktiga kliv på golvet för att liksom prova på bärheten. Och tro det eller ej, golvet höll och färgen hade torkat. Så klart skulle golvet målas en gång till men vem kunde vänta på det så innan klockan hade slagit sex den morgonen så låg det en klämmig trasmatta på golvet och både stövlar och skor hade ställts på plats. Varje gång jag slog upp ytterdörren så blev jag lika förvånad hur fint och stort det hade blivit i farstun.

Så kommer den stora frågan: hur mycket i möbelväg kan man nu trycka in i farstun. Ja, men själva boytan måste ju ökat med minst det dubbla. En stor, gammal, åbäkig rokokobyrå möjligen? Eller kanske värsta skohyllan med tillhörande garderobssystem? Ett sittmöblemang med två fåtöljer och en sammetssoffa vore inte dumt alls. Så ännu en underbar gest av Valdemar, han ger mig fria händer att stajla om väggarna också. Vilket han förmodligen snart kommer att ångra...men si då är det försent...