Inga äppelknyckarbyxor här heller...

Nu är vi inte klädda i bara jobbarkläder, storstövlar och reflexväst här hemma på logen, nej, nu har samhället förändrats så till den milda grad att vi måste ha hjälm på huvudet. Jisses, tänker Ni nog, vad är det som händer där ute i skogen? Fast så farligt är det ju egentligen inte. Det handlar bara om vårt stora äppelträd fram på gården. Bautastort med små äpplen, ofta helt maskätna, sura som citroner och fullkomligt odugliga att använda i matsammanhang. Ja, dom här äpplena ville inte ens Mamma Gertrud ta hand om och det säger rätt mycket om kvalitén på den frukten. Det enda man har dessa äpplen till är att plocka upp och kasta ut i skräpbacken.



Detta ståtliga äppelträd tronar mitt på gården.
Observera lutningen mot rabatten (eller vad
man nu ska kalla den) så förstår Ni
vart äpplena tar vägen...

Nu pratar vi inte om en hink äpplen om dagen. Åh, nej, det handlar om åtskilliga hinkar, morgon, middag och kväll. Små äppelrackare i tusental. Som med glädje, eller bara på pin kiv, rullar ner i rabatten nedanför så man får stå huvudstupa och krafsa fram äpplen i en oändlig ström. Vilket ger sviter som ryggskott, strama bakben och förlamande tristess...och så fruktansvärt ont i huvudet. Jo, men visst, det faller ju äpplen absolut hela tiden och råkar man få ett äpple i huvudet kan jag lova att man får en riktig bula.

Jag försöker att vara smart och plocka upp
några äpplen varje gång jag går förbi bara för
 att det inte ska bli så många vid själva
 äppelplockartillfället. Men det tjänar inget till
det känns ändå bara som en droppe i havet...

När jag vänligt ber Valdemar om lite äppelplockarhjälp så går han motvilligt ut och plockar upp ett par, möjligen tre äpplen, eventuellt bara sparkar iväg dom ett par meter bort, och smyger så därifrån. När jag frågar varför inte hinken blev iplockad svarar han genast "Det bästa vore om vi sågade av detta äppelträd vid fotknölarna!" Han menade så klart i marknivå men han vill gärna vara lite finurlig och lustiger. Vilket inte lyckats så ofta faktiskt...

När äppelhinkarna är fulla och man
 vänder ryggen till så bara efter några sekunder har
en sjutton - arton äpplen ramlat ner...

Nej, här sågas ingen vid fotknölarna utan vi måste i stället snabbt samla ihop alla hjälmar som vi har på gården, av vilket slag det vara må, för att låna ut och förhindra att eventuella besökare skadas av nedfallande äpplen.

Har hört något om "ett äpple om dagen håller doktorn borta" men jag tror inte mycket på det heller. Vi skördar ju annan frukt också, så klart...av det urgamla, 60-meters höga päronträdet, som sannerligen sett sina bästa dagar, har vi fått tre (3) stycken päron medan Mamma Gertruds torra plommonträd har gett fyra (4) plommon...så vi har lite att stå i som Ni kanske förstår...