Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

tisdag 8 december 2015

Möbeltapetserare av rang...

Den gamla fåtöljen skulle kläs om och möbeltyget var redan inköpt, faktiskt legat och gottat till sig i garderoben i drygt 1½ år. Det djurinspirerade tyget som suttit på i åtskilliga år hade gjort sitt för länge, länge sedan. Detta mönster har varit både oberäkneligt och ostrukturerat och hade definitivt inte gjort mina svaga nerver starkare genom årens gång. Snarare tvärtom faktiskt...


Jag brukar i vanliga fall köra möbelklädning på kort tid á la Lilla gummann.
  • klipp till det nya tyget på en höft
  • bred ut tyget över möbeln och svep om så allt liksom döljs
  • ladda häftpistolen och gå loss på möbeln, ju fler stift desto bättre, ös på bara. Tidsmässigt klart på en kvart, tjugo minuter...


Denna gång lade Valdemar sig i själva möbelklädandet. Vilket jag hade befarat med oerhörd fasa. Nu skulle plötsligt hela fåtöljen skruvas isär in till minsta molekyl, nästan. Allt gammal tyg skulle slitas loss (flera lager måste jag erkänna, hehehe) och så göra mallar, klippa till, sicksacka, nålas, provas, göra småändringar och så äntligen var det dags att sy klädseln.


Vid den här tidpunkten var jag hispig som ett asplöv och uttråkad så till den milda grad och ville bara förkorta tragglandet genom att starta upp häftpistolskjutandet. Men jag stod tålmodigt kvar och insöp ännu fler pigga smådetaljer som till exempel hur man eliminerar riskerna med att få veck. Precis som om några futtiga veck skulle göra något...


 
Valdemar sträckte och drog intensivt i tyget och grinade illa när han tyckte att mönsterpassningen var något oklar.
 
 
Med facit i hand kunde även jag konstatera att den omklädda fåtöljen blivit som ny. För att förstärka mysgraden så slängde vi på en gosig fårskinnsfäll. Ikväll får vi slåss om vem som tar första plats i denna utomordentligt välklädda sittmöbel. Förresten så återstår en fåtölj men den dagen den ska kläs om då tror jag att jag tar ut en kompdag...för säkerhets skull...

8 kommentarer:

  1. Ett riktigt proffsjobb, inte en rynka så långt ögat skådar. Här håller jag mig till hårda stolar som inte behöver kläs om.
    Nästa fåtölj går nu som en dans när du har tränat lite.
    Allt gott
    Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men det blir jobbigt med en lång TV-kväll på köksstolarna för oss i så fall. Våra pinnstolar är både rangliga, obekväma och ergonomiskt klart utdömda...men vi har en trebent lagårdspall...den skulle på ett effektivt sätt träna upp både balans och uthållighet...

      Radera
  2. Du är rolig du, lilla gummann! Dina målande beskrivningar gör verkligen att man lever sig in i hela processen!
    Ha det så bra i den "bistra" vintern. / Åsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag återger bara den bistra sanningen. Fast så lägger jag till lite grann och ibland drar jag ifrån. Ha det så bra!

      Radera
  3. Vad jag känner igen mig i det där otåliga :) Snabba och lätta jobb är min melodi.....men ibland är det mödan värt att lägga ner lite mer tid och tålamod för ett bra resultat!
    Glömmer nog aldrig den gamla soffan från Dalarna som jag klädde om med tjockt naturellt lintyg. Då fick jag verkligen ta fram allt tålamod och all kunskap jag kunde uppbringa. Bra blev det, och stolt som en tupp var jag, för det var ingen självklarhet att jag skulle lyckas få soffan att leva vidare. Den kunde lika gärna ha hamnat som ett plockepinn i containern för trä på återburet :)
    Ni får klä om den andra stolen också så ni slipper slåss om vem som ska sitta i den finaste.....kan vara värt en kompdag :D
    Kram
    Birgitta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så bra att Du lyckades klä om soffan! Jag klädde om en simpel soffa en gång i ungdomens dagar. Köpte den på loppis. Hade ett simpelt tyg. Tryckte dekorativa mönster på tyget. Såg rätt trevligt ut. På håll alltså. Men man utvecklas ju med åren...?

      Radera
  4. Många dolda talanger hemma på logen minsann har jag förstått, inte bara talanger .... utan även dolda sådana. Väntar nu med spänning, kommer säkert fler hoppas jag på!
    Gillar dina beskrivningar över händelseförloppet, kul, fortsätt med dessa lägg till och dra ifrån berättelser.
    Nu hade jag vägen förbi igen.......
    så kram till er alla hemma på logen från Elisabeth

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är så roligt att Du tittar in hos oss. Vi fortsätter i galenskaperna...

      Radera