Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

onsdag 30 april 2014

Där gick startskottet...

Vad skådar mitt norra öga? Är det verkligen någon som blaskar av sig i uteduschen i april månad? Jag har väl aldrig sett på maken...


Men hallå, det är ju Valdemar. Så tidigt på året har han välan aldrig närmat sig uteduschen? Vad har det tagit åt karln? Håller han möjligen på att bli värsta friluftsmänskan eller var det kanske bara kö till duschen i Stora stugan?


Ingen badkruka här heller...
 
Valborgsmässoafton eller inte, den enda brasa som vi ska ha är den i kakelugnen då vi tinar upp den genomfrusna Valdemar...

tisdag 29 april 2014

Rapport från en rishög...

Oroväckande liten brasa i år på sista april... 
Klockan är nu 06.15 och rishögen är bara en hund hög, jisses vilken kortvarig brasa...

Rörstrandare...

Är detta ett mjölskrin eller en mjölkruka eller ett mjölkrus eller bara en vanlig mjölbytta? Glad blev jag i alla fall när Mannen kom hem med den. Han hade liksom gjort en loppisrunda. 
Mjölkarott? Nu ska jag bara damma av den och sen hälla i mjölet. Har länge velat ha en och nu står den där, krukan, burken eller byttan...
Se så bra den passar på bänken bredvid oljekrusen...

måndag 28 april 2014

Små solar i gräset...

Valdemar och jag har bestämt att vi ska börja med ett nyttigare leverne. Jag är fullt inställd på att det kommer att gälla på och är beredd på ett verkligt seriöst satsande. Valdemar är däremot mer osäker. Ja, på om han verkligen vill börja ett bättre och nyttigare liv. I varje fall nu, efter det att jag hållit ett långt föredrag och satt upp färgglada och fina bilder på flanellografen för att förklara hur jag hade tänkt mig det hela.

Jaså, kanske någon undrar. Jo, han har ju visserligen uthärdat nässel- och kirskåls-sopporna och det var ganska strångt gjort av honom bara det. Men nu har jag höjt ribban, efter en dags frenetiskt surfande på nätet efter info om ätliga växter i skog och mark, och bara ligger i startgroparna för att få ge mig ut på samlarjakt. Men man kan faktiskt säga att Valdemar är lätt skeptisk.

Först tänkte jag satsa på maskrosor dom finns ju överallt och är så vackra. Har läst på bloggar om maskrosblomssirap eller vad det nu hete. Bra, tänkte jag och noterade ivrigt i anteckningsboken. Bladen tar vi som sallad. Valdemar fick provsmaka några maskrosblad. Han frustade, hostade och spottade. "Jag har sannerligen ätit godare salladsblad i mina dagar. Det här är rena rama kaninmaten!"



Björkblad ska torkas till teer. Granskotten kan bli till honung.  Nässlor ska torkas och hällas på burk till soppor, grytor, i bakat bröd och kanske Valdemar slår på stort och strösslar lite nässelfras över yoghurten.
Vad blir det för maaat?
Jo, det blir dagsfärska kvickrötter med maskrossallad! Kvickrötterna uppdragna ur en rabatt som inte varit grävd sen 1942...tror jag bestämt.


Efter ett tag verkade Valdemar totalt ge upp. Det var när jag började prata om att äta kvickrot. Han blev så tagen, trött och tillintetgjord så han blev tvungen att sätta sig ner och bläddra lite i en golftidning för att lugna sina nerver. Själv gav jag mig ut för att leta kvickrot. Eller leta och leta, man kan ju bara samla upp alla kvickrötter som man får fram när man rensar blomrabatterna. Jag tror till och med att vi kan bli självförsörjande på kvickrot...ja, snacka om att ha det förspänt...

söndag 27 april 2014

Flyttfåglar...

Jaha, så var det dags för fåglarna att flytta. Inte från Sverige nej, nej, dom ska bara flytta ut från altanen till syrenbusken utanför altanen.  
Hela vintern har dom ätit, gluffsat och mått bra men kära nån, sådant bordsskick... Skal, talg och drösvis av frön täcker altanplattorna. En och annan talgoxe blängde ilsket mot köksfönstret i morse när inte frukosten fanns där den brukar serveras. Och en liten svartvit flugsnappare gick runt kvarteret med en protestlista för att få tillbaka talgbollarna. 

Nu ska altanen sopas, skuras och göras fin. Så att jag kan börja plantera blommor och sprätta jord så det står härliga till. Begonian var redan på väg när jag kikade i påsen så det var bara att sätta knölen. Tipset om flätade staket i blomkrukorna hittade jag i någons blogg, vet inte var men tack ändå, det gjorde susen. Nu är altanen som ny, fåglarna har flyttat ut i sommarstugan och Mannen har letat fram sin sommarkeps...

lördag 26 april 2014

Trädgårdslördag...

Hej och hå, vad man har slitit idag. Jag började med att rensa rabatten på framsidan av gården. Jisses, vad det var jobbigt. Jorden är av lera. Modell stenhård, och stentorr, ja, nästan lite betongliknande, faktiskt. Jag jobbade i timmar men till slut fick jag abrupt avsluta arbetet för helt plötsligt såg jag inte skillnaden på tistel och löjtnantshjärtan. Antagligen drabbades jag av akut solsting, eller var jag kanske bara hungrig?
Liten rabatt vid Lilla stugan...
Nåja, efter lunchen satte jag fart med att baxa ut fågelbadet. Oj, jag tog i så jag nästan fick framfall. Eller njursten eller vad man nu kan drabbas av om man lyfter tungt. För tungt är precis vad fågelbadet är. Denna unika pjäs tillverkades i början på Kulturtantens och min gjuterikarriär. Typ: "Hur mycket betong ska vi ta?" "Äsch, häll i bara, perfekt om det blir hållbart och bra!". Okej, det blev hållbart. Och tungt.
Ljuger jag, månntro, om jag säger att
fågelbadet väger 150 kg?
Så hängdes årets första traskrona upp. Våren till ära så knöt jag på nya fina trasor. Borde varit ett lätt jobb men jag ville liksom ta överkursen och valde spetsgardinstrasor vilka inte kan rivas utan måste klippas. Jag fick tag i trädgårdssaxen som inte varit i närheten av en slipsten på bergis 70 år. Typiskt...

Den som har blick som en örn kan lätt se att humlen är på god väg
uppåt..
Eftersom Kulturtanten inte kom hem till gården denna helg så tog jag tillfället i akt. Jag delade humleplantor och planterade runt om på gården så det stod härliga till. Kulturtanten är ju inte så förtjust i sådana växter utan föredrar förädlade plantor. Hon är väl inte aktiv i trädgårdsföreningen för inte heller. Men jag fullkomligt älskar humle. Uj, vilken överraskning för henne...hehehe... 

fredag 25 april 2014

Återbruk från förr...

Man tager vad man haver sa Kajsa Varg... 
och tog tillvara den gamla kaffeburken...

Klädde burken med diskunderlägg, sånt i tunn skumgummi. Lindade sedan plastband runt burken i fantasifulla mönster.

 Locket fick en rosett och en dekorativ plastblomma.

Plastlocket fick bli botten på skapelsen. Här var det en burk 
Luxus kaffe från ICA som blivit pimpad...
När vi var små tillverkades sådana här burkar i parti och minut. Jisses va vi fick pimpla kaffe... 

torsdag 24 april 2014

Deklarera...

Hög tid för årets deklaration. Inte något man längtar att få göra utan mera som ett måste.
Det är nu det gäller. Att hålla tungan rätt i mun och hitta på avdrag, dra ifrån och flytta alla siffror hit och dit i en alldeles naturlig rörelse...
När man sen är klar och har lämnat dokumentet hos Skatteverket, ja, då är det bara att vänta på domen. Kommer jag att klara mig i år eller blir det fängelse?

Är fängelsedräkterna fortfarande svart- och vitrandiga som dom var i alla filmer i min barndom. Till och med Björnligan bar randiga dräkter. Ganska korkat av dom att bära fängelsekläder alla såg ju att dom var på rymmen.
För övrigt var björnligeleken en av min och Lilla gummanns favoritlekar när vi var små. På den tiden hittade man på finurliga lekar...eller...

onsdag 23 april 2014

Så gör man ett vindspel...

En jul för några år sedan hamnade mina gamla pepparkaksmått på väggen. Jajemen, i kraftigt och fint snöre hängdes dom upp för allmän beskådan. Mysigt. Fint. Rackar´ns trevligt. Så pass trevligt att dom, så att säga, blev permanenta där på väggen. I flera år, faktiskt.
Härom dagen råkade jag komma åt dom, så dom for som ett gäng slungbollar fram och tillbaka på väggen, vilket resulterade ett kraftigt dammoln.  Host, host...Typiskt alltså, så dammiga dom blivit. Jag skulle bli tvungen att diska av dom. Men, hallå, dom var ju ordentligt ihopknutna med stenhårda knutar. Nej, det skulle bli alldeles för jobbigt. Och nu kommer det riktigt smarta. Jag kom på att jag ju kunde hänga ut dom i äppelträdet så dom blev genomblåsta i den friska vårvinden och så dammet for all sin väg. Vilket jag också gjorde...



Jag gick runt på gården. Plockade lite pinnar som så retsamt fallit ner i blåsten. Krattade upp några vilsekomna löv. Rörde några varv i komposten och skrockade belåtet åt det välförmultnade innehållet.

Det var precis då jag hörde det. Ett dovt skramlade. Ett mjukt metallklirrande. Ett rogivande och nervlugnande läte.



Jag såg mig frågande omkring men hittade inte källan till ljudet. Men följde klirrandet och hamnade frampå gården bredvid det murkna, gamla äppelträdet där pepparkaksmåtten hängde. Pepparkaksmåtten? Ja, just det, det var måtten som blåst ihop och som nu dansade i den friska vinden och frambringade dessa underbara ljud. Jag förstod det direkt. Jag hade uppfunnit ett pepparkaksmåttsvindspel. Utan att jag visste om det. Jag måste verkligen ärvt Pappa Anders fantastiska uppfinningsförmåga...

Vad behövs för alltså att göra detta unika vindspel? Några gamla pepparkaksmått. Rejält snöre. Ett murket äppelträd. Jag säger bara: lycka till...

tisdag 22 april 2014

Så bygger man det lutande blomstödet...

Så är det återigen dags att iordningställa blomstöd till pionerna. Det stora pionstödet fram på gården höll dock i många år men under vinterns evinnerliga blåsande så föll den till slut som en fura ner över åkern. I utkanten av tomten där finns dom bästa och dom längsta slanorna... Årets slyskörd visade sig vara de rakaste i mannaminne...
 Så är det bara att hugga ner några och släpa hem dom...

Kör ner slanorna i backen runt pionen. Inte helt lätt i den kompakta lerjord som dom växer i...

Knyt ihop ändarna så som herr Kirchsteiger skulle ha gjort. Ja, så är det klappat och klart...

Det var en det, nu är det bara resten kvar...

måndag 21 april 2014

Så är då påskhelgen till ända...

Många varma och soliga dagar har vi fått njuta av denna påsk.

Men nu är det bara att knäcka det sista ägget, skrapa ur det sista i sillburken och samla ihop allt påskpynt...

Sen gäller det bara att pressa ner alla tuppar, ägg och kärringar i påsklådorna och slänga upp dom på vinden...

Och tack för den här gången och nu tillbaka till verkligheten...

söndag 20 april 2014

A joyfull easter...

Ja, just det, a joyful easter blev det för mig.


Jag har smockat i mig allt möjligt. Mat och dryck men fram för allt GODIS och CHIPS av någon konstig anledning...

För att få i sig så mycket som det bara går så gäller det att lägga upp det hela riktigt ordentligt. Hälla upp gottiset. Några små skålar med olika godisar är helt perfekt. Ytterligare några fler skålar med snacks av alla de slag. Chips, jordnötter, potatisstjärnor och lite annat smått och gott. Här kan bara fantasin sätta gränser...


Så är det bara att sätta fart. Lite sött godis tills man tröttnar. Då tar man fram en chipsskål och får i sig det där salta som man så väl behöver efter allt det söta intaget. Så godis skål med efterföljande snacksbunke och så fortsätter kvällen...sött - salt - sött - salt...

Det här har jag ju praktiserat under många, långa år så jag kan nog med gott samvete påstå att jag är ett äkta proffs. Och mängden fettgivande, sockerbombiga onyttigheter som jag lyckats få ner under påsken är förvånansvärt stor. Så pass stort att jag nu känner för att börja ett nytt och nyttigt leverne. Även vågen tycker likadant. Den knakade oroväckande mycket efter morgonens invägning...men man ska också tänka på att dagens maskiner är av ofattbart dåligt kvalité...

lördag 19 april 2014

Middag för två...

Påskafton "hemma på logen". 

Påskliljorna står i full blom i rabatterna.

Här har vi dukat upp en påskmiddag under pappa Anders äppelträd. En middag på tu man hand Mannen och jag, Kulturtanten..

Sill, Jansson, ägg, en öl och en liten rackabajsare vad kan man mer begära så här mitt i påskhelgen... Glad Påsk på er alla!

fredag 18 april 2014

Långfredag

Långfredag. Vad hann vi med idag denna lååååånga dag?

En konstvandring hos traktens konstnärer. Målningar, skrotkonst och en och annan moské visades upp. Köpte några lotter på konstlotteriet tänk om jag vinner högsta vinsten! Var ska jag ställa den två meters höga moskén.

Ett loppis som bara uppenbarade sig efter resvägen... 
Hittade ett gult fat...

...och en skäppa att lägga ägg i... Alldeles ypperlig att ta till om jag sover längst i morgonbitti och riskerar att bli årets "äggskäppa"...

torsdag 17 april 2014

Har jag ägg i mössan möjligen...

Nej, nej, jag har ägg i soppan...

Jag rensade i Valdemars trädgård. Kämpade som ett djur med kirskålen. Rötterna var kilometerlånga och jag slet och drog ursinnigt. Då helt plötsligt kom jag på att man ju faktiskt kan äta kirskålen. Slutade abrupt med röjningen och rusade in och hämtade en bunke och började förbrilt plocka späda, ljusgröna, fräscha kirskålsblad. Det var riktigt så att det vattnades i mungiporna.


Snabbt in och koka ihop en nyttig, grön och god soppa. Förhoppningsvis i alla fall. Jag piggade upp "grönslasket" med en ägghalva och ett kirskålsblad. Nu ska jag bjuda Valdemar på en riktig smaksensation. Han är ju lite skeptiskt och vet inte om han törs inmundiga denna delikata soppa som dock är lagad efter konstens alla regler. Och med kärlek...Själv behöver jag ju lite energi inför resan till Blåkulla så jag tar vad som bjuds...vi syns väl...eller...

onsdag 16 april 2014

Tripp, trapp, tupp...

 Allmogetupp i all sin glans...

...tuppar i långan rad, vackert målade...



 ...det är nästan så man tuppar av...

tisdag 15 april 2014

Ägghöna

Vad kom först hönan eller ägget.

Vad ruvar denna höna på?


 Små färgglada ägg eller rättare sagt Tivolinötter. Åhå, Kulturtantens favvogottis. Ett aktivt val eller... råkar dom bara ramla ner i varukorgen av en ren tillfällighet...


eller hamnade hon kanske i ett gammalt hederligt godisregn... 
Vem vet?

måndag 14 april 2014

Ägg-stra...

Inte riktigt ett påskris...

...mera som en ägghängare...


...eller som en påskgren...

Summa sumarum, här har vi äggen hängandes i grenen...