Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

måndag 7 april 2014

Påskdinosaurien...


Traditioner är till för att följas. År efter år, utan att över huvudtaget tänka varför, så fortsätter vi att idogt använda oss av dessa ålderstigna attribut. Vem i detta långa land kan tacka nej till denna sobra skapelse, denna sköna höna, denna påskens budbärare - påskdinosaurien.

Det är inte säkert att man gör hönor av hönsnät. Det är inte givet att man använder papier mache till fjäderfäna. Det är inte självklart att man målar alstren vita. Men så gjorde jag och resultatet talade ju för sig själv.  Där satt jag helt nöjd och tillfreds med min skapelse.  Skrattade lite lätt och torkade svetten ur pannan. Då ringde det på dörren och in stövlade Etha och utropade: "Va, har du gjort en dinosaurie igen?"

Yes, det hade jag visst gjort...

8 kommentarer:

  1. Säga vad man vill om din höna...men personlig är den åtminstone:)

    SvaraRadera
  2. Jag tycker att den är jättefin;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den en alldeles egen stil så att säga...

      Radera
  3. En sak är säker... det finns bara en :) Riktigt charmig faktiskt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan göra den precis som man känner just då helt unik...

      Radera