Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

fredag 24 juli 2015

Självplockning...

Det är ju så himla populärt nu för tiden med självplockning, ja, att man packar bilen full med ungar, hundar och gamla mostrar och drar iväg för att samla in sommarens allsköns bär inför den kommande vintern. Jag tog en lite enklare variant, jag körde nämligen självplock här hemma på logen. Fast inte direkt på logen utan i skogen...så klart...


Jag började gå runt i skogsbackarna för att söka rätt på sommarens allra godaste, allra rödaste och allra nyttigaste smultronen. Jag gick i Mamma Gertruds fotspår. Både bildligt och bokstavligt talat. Hur många sommarmorgnar gick hon inte runt i tidig timma för att plocka smultron för att flickorna (ja, vi alltså) skulle få goda bär till frukostfilen i stället för socker och ingefära som annars var brukligt då? Hur många liter fick hon inte ihop genom åren? Hur många huggormar trampade hon inte på i det höga gräset?


Så tog jag en tur i jordgubbslandet. Det är skrattretande att säga just jordgubbslandet då min odling endast sträcker sig över en enda pallkrage. Men lägg då på minnet att mina jordgubbsplantor är stora som hus. Man nästan prata om jordgubbsträd som är praktiskt uppstammade så plockningen blir fullkomligt ergonomiskt rätt.


En liten skål jordgubbar per dag kan man plocka. Inte illa med tanke på dom tre moderplantskrakarna som en gång i tiden var uttorkade och utomordentligt utarbetade men trots det uppenbart livskraftiga.


Så var det hög tid för blåbärsskörden. Jösses, man fick riktigt slå sig fram i skogen. Ja, inte för att det var så många andra blåbärsplockare utan för att absolut varenda mygga i hela länet envisades med att hålla till just där vi var. Man slog vilt omkring sig, frustade ljudligt när dom var halvvägs inne i munnen eller i näsan och ett och annat kraftord hördes eka över skogen...faktiskt...


Så småningom blev vi attackerade av bromsarna. Dom kommer ju som ett brev på posten när svettlukten tränger fram. Och det var precis det som hände oss. Vi var ju välpaketerade i regnkläder med huvan ordentligt knuten runt ansiktet, ja, i princip var det ju bara nästippen och ögonen som tittade fram och all form av luftgenomströmning var obefintlig varvid värmen gjorde sig påmind och svetten rann i strida strömmar. Vi tog våra rågade yoghurthinkar och fullkomligt störtade ut ur skogen..


Nu väntade bara rensning och paketering av dagens skörd och så en liten tanke på morgondagens självplock...som inte blir så himla ansträngande då den glesa vinbärsbusken bara erbjuder åtta röda bär och den gamla krusbärsbusken endast bär fjorton krusbär. Men vänta bara till nästa sommar då är förmodligen både vinbärsbusken och krusbärsbusken uppstammade och fullständigt dignar av härliga bär...

2 kommentarer:

  1. Jisses vilken rikedom! Jag förstår precis vad du menar, beskrivningen av bärplockningen och striderna med mygg och broms var klockren! Vi var också ut häromdágen och försökte få ihop lite. Men vi var rörande överens om att det är enklare att köpa bären av bärplockare istället!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, alla andra köper bär på torget. Rensat och klart för en billig penning. Och då behöver man ju heller inte besväras av alla bärfisar som envisas med att följa med i bärhinken hem. I vilket fall som helst ska jag ut i skogen och ta upp kampen med myggen...

      Radera