Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

söndag 18 januari 2015

Skinntröja...

Här har vi en skinntröja av äkta get. Härstammar från 1940-talet och som klädde vår Mamma Gertrud när hon svidade om från lagårdskläderna till lite hippare klädsel.


En fattigmansko när den är som bäst...


Här visas äktheten upp, storlek 42 med fint sidenfoder och ficka med fin kantdekoration.


Även Pappa Anders var stolt ägare till en skinntröja. Värsta gröna färgen och så pass kraftig att den aldrig behövde hängas upp då det bara var att ställa av sig den i farstun. Konstigt nog så föll den offer vid en höststädning som hette duga. Den enda riktiga röjningen vi minns under åren annars sparar vi ju på varenda liten pinal...
Lilla gummann och Kulturtanten

6 kommentarer:

  1. Min kära mamma hade en turkos variant av getskinnjacka. Tyvärr finns den inte längre kvar...Allt som nu är borta och som hon inte hittar igen, skyller hon på att det är hennes dotter som har slängt ! - Bara för att jag en enda gång råkade kasta ett av hennes favoritskor under en unik och sällsynt garderobstädning...
    Kram / Anneli

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man ska aldrig kasta någonting...
      Man vet aldrig när man behöver den nästa gång...
      Den jackan i turkost skulle kunna vara högsta mode idag...

      Radera
  2. Jag gillar din provdocka. Måste vara roligt att ha den kvar..

    Kram Maidi

    SvaraRadera
  3. Tänk, jag har skinnbyxor i teatergarderoben som står av sig själva. Praktiskt. Då kunde man bara hoppa i dem på morgonen!

    SvaraRadera