Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

måndag 9 mars 2015

Ända in i kaklet...

Ja, minsann, här hemma går det undan trots skavsår, skid-VM, Vasalopp och hosta. Den nya, lilla vedspisen blev ju inmurad härom veckan och så skulle det bara kaklas och målas. "Bara"...



Väggar, tak och golv är ganska sneda och vinda här i Lilla stugan. Ibland blir man rent av yr i huvudet när man försöker tänka sig ett 90-gradigt hörn samtidigt som man reser sig från kökssoffan. Vi gjorde dock ett alldeles utmärkt underarbete med spismuren och följde anvisningarna efter konstens alla regler. Valdemar blandade ihop kakelfix så det stänkte både högt och lågt, trots sina oerhörda hälsmärtor, och jag gjorde en fantastisk insats som hantlangare. Jag räckte fram i tur och ordning kakelfixhinken, och spateln (eller vad den nu heter) och jonglerade helt besinningslöst med kakelplattorna. Efter några timmar så var arbetet klart. Vi stod och beundrade resultatet och kände oss som värsta kakelfixarproffsen och tänkte i vårt stilla sinne, det här, det är bättre än bra...


Så var det dags att ta bort kryssen man sätter mellan plattorna. Valdemar petade ut dom och tyckte plötsligt att kakelplattorna satt oroväckande svajigt. Jajemen, det var precis så det var. Plattorna hade inte fäst riktigt på underlaget så vi blev helt enkelt tvungna att bryta loss hela gänget. Det kändes oerhört tungt, ska Ni veta, men det är i sådana här situationer som jag gör mig bäst. Jag kan höja mig från pest och kolera till den allra härligaste soliga sommardagen. På en tiondels sekund...faktiskt...


Vi tog en styrketår, ja, en kopp superstarkt kaffe, alltså, och liksom återvann livsglädjen. Valdemar greppade kakelfixspateln och jag rusade fram med en hög kakelplattor i ett jehu. Sent på kvällen så hade vi klatschat upp alla plattorna igen. Och nästa morgon när vi försiktigt smög nerför vindstrappen så satt dom fortfarande kvar, tro´t eller ej. Tänk att man kan vara så himla tacksam och glad för några sketna kakelplattor...

12 kommentarer:

  1. Åh vilken tur att det slutade lyckligt :) Wow vilken fin spis!!! Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den spisen är uuunderbar! Precis en sådan fanns i Lilla stugan när vi var små, Kulturtanten och jag...

      Radera
  2. Nämen vad ni har varit duktiga! Snygg spis!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, minsann! Fast varje morgon när jag kommer ner så känner jag försiktigt på kakelplattorna och än sitter dom fast...men man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken...

      Radera
  3. Vilket enastående resultat, det måste bero på kombinationen av ett väloljat maskineri och ett kraftfullt samarbete. Tillsammans verkar ni fixa det mesta!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Valdemar står lugnt och fint och tänker och funderar, jag hoppar och skriker och är hysteriskt...men man kan nog kalla det ett gott samarbete...ändå...

      Radera
  4. Vilket bra team ni är, går inte av för hackor. Underbar spis, kan inte på fotot se om det är en spis från Näfveqvarn, i så fall är den tillverkad inte långt från orten där jag bor. Kanske är spisen en Bolinders, den kallade alltid min far för en Rökinders!
    Hälsningar Elisabeth

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är osäker på var den kommer ifrån, kan inte hitta pappren, men den heter Idun och är så himla fin. Men kanske den är en Rökinders, låter som om det var en sort som bara rökte in...

      Radera
  5. Storasyster Yster10 mars 2015 02:34

    Åh, vad fint det blir! Synd att jag inte dricker kaffe annars kunde man fått sej en kopp kokt på vedspisen. Men det kanske går att koka upp en skvätt vatten på den också. Kram till dej o Valdemar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det blev bra. Nu är det dags för köksgolvet...

      Radera
  6. Såååå fint det blev!!! Skam den som ger sig...blev alldeles matt när jag läste om kaklet som lossnade, har en känsla av att erfarenheterna (de egna) är många på detta område:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har Du också haft problem med kakel som lossnat? Tråkigt att dom säljer material som inte håller måttet...eller kanske instruktionerna inte var dom bästa...eller också berodde det på något annat...hm...

      Radera