Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

måndag 10 mars 2014

Kors i jösse namn...

Häromdagen tog jag mig en runda i Stora stugan för att leta efter intressanta saker. Som av en händelse hamnade jag på "kontoret", eller rättare sagt den gamla kattvinden, och där ramlade jag på ett par korsstygnskuddar. Jag drog mig till minnes att dessa kuddar kom med i flytten från Svågerns gamla barndomshem.

Röda rosor tåga vi förbi...
Det är Svågerns Mamma Märta som sytt dom kuddarna vilka jag nu tänkte lägga vantarna på. Förargligt nog så var bara den ena kudden ihopsydd. Efter ett snabbt samtal till Kulturtanten fick jag tillåtelse att sy den sista kudden (insåg hon verkligen vilken risk hon tog). Allt fanns ju med. Innerkudde och bakstycke. Snabbt fram med symaskinen. Nåla ihop sidorna och så gasen i botten. I med innerkudden och så snörpa ihop det sista för hand. Färdigt!!!

Jisses, vad jag är snabb bara jag kommer igång. Jag vet att Pappa Anders och Mamma Gertrud tyckte att jag alltid hade för bråttom när jag skulle göra något. Jag hafsade och fuskade. Jag var irriterad och ofta smått hysterisk. Jag körde med symaskinen så nålarna rök som stickor och strån i köket. Jag sansade mig aldrig innan jag klippte till tyg vilket ofta gjorde att tygbitarna blev för små eller klippta på fel bredd. Struntsaker, tyckte jag...
Är dom inte rara, så säg...

I vilket fall som helst så blev dessa korsstygnskuddar alldeles underbara. Nästan som om jag hade gjort dom helt själv. Kors i taket, eller vad man nu brukar säga...
Kuddarna tänkte jag låna till stajlingen
inför Valdemars husvisning...gissa om folk kommer att slåss för att
få det huset...hoppas vi i alla fall...

8 kommentarer:

  1. Svar
    1. Ja, faktiskt! Fast det är på senare år som jag börjat uppskatta sådana. Tur att man går framåt i utvecklingen. Fast det går sakta...

      Radera
  2. Haha, det kommer att bli en kraftig budgivning, det lovar jag..
    Kuddarna är så underbara och påminner om min pappa som broderade en hel del efter sin pensionering..

    Kram Maidi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gissa om jag verkligen kan det där med stajling...Valdemar är dock tveksam...nåja, vi får välan se hur det går med husförsäljningen...

      Radera
  3. Bra gjort där! Sådana kuddar skulle jag tycka om också, då man vet vem som broderat dem. blir de liksom ännu lite finare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut, och absolut alla andras hemsydda kuddar skulle vara finare än mina...ja, om jag nu hade sytt några...men kanske man skulle prova på att göra en korsstygnsskapelse...det kan bli en riktig höjdare...

      Radera
  4. Tror du skulle fixa att sy en själv hur lätt som helst! De kuddarna du sytt ihop blev i alla fall hur bra som helst!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, den sömnaden skulle jag klara men det vore värre med själva korsstygnen. Jag minns med fasa mitt rosenbroderi jag gjorde på högstadiet. Det tog en hel termin och belönades med en simpel tvåa i betyg. Jaja, man kan ju inte vara bra på allt heller...

      Radera