Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

fredag 16 maj 2014

Hur man får två trädgårdsmaskiner att nästan börja brinna på en och samma dag...

Mina bästa maskiner är, utan tvekan, röjsågen, trimmern och så gräsklipparen. Idag har jag fått två av dessa att nästan börja brinna. Va? Ojojoj! Men hur? Ja, det var inte svårt alls. Faktiskt. Vet inte om det beror på att man är tekniskt lagd eller om det bara var tur (?).

Som en kvarleva från järnåldern...
Först i kön stod gräsklipparen. Den mådde inte bra ens från början. Någon (förmodligen jag) har sedan tidigare kört på en rediger sten så att hela innandömet blivit snett. Detta bidrar till ett fruktansvärt hackande och skrapande ljud. Trots oljudet så funkade den rätt bra ändå. Jag skulle så bara stänga av den helt hastigt och krafsa ur lite gräsklipp som klumpat ihop sig. För att klara detta så vickade jag den lite på sidan. När jag sedan skulle starta den så började den med ens ryka. Först svart, tjock, väldigt tungandad rök. Sedan lite mer gråaktig. Jag fortsatte så klart att klippa trots att det var svårt att se något på grund av röken.

När jag sedan såg att det hade samlats en skara människor ute på vägen som ropade högt och pekade mot mig insåg jag att detta rökande kanske inte var helt normalt och stängde hostande av maskinen.
 
I stället tänkte jag trimma av lite gräs med grästrimmern. Det gick utmärkt bra, måste jag säga. Efter ett tag reagerade jag dock på en viss oljeaktigt lukt. Då grannen höll på att klippa gräset förstod jag ju att det var hans maskin som inte gick bra alls. Typiskt folk va, som helt struntar i vett och etikett. Kör omkring och nästan förgiftar både folk och fä i hela socknen med illaluktande rök. Tänkte jag för mig själv...och skakade på huvudet...tänk så samhället blivit...
Håll med om att den ser svårt medtagen ut.
Nästan håglös faktiskt.
Kanske lite konstgjord andning skulle sitta fint...
 
Det var då jag insåg att det var trimmern som det luktade utav. Nu såg jag också röken som pressades fram ur det inre. För bövelen, vilka värdelösa trädgårdsmaskiner dom gör nu för tiden. Men inte bröt jag ihop för dessa misslyckandens skull heller. Nä, tvärtom jag bara gladdes över att detta var den dagen när både gräsklipparen och grästrimmern startade utan några som helst problem. Att det sedan trasslade lite på slutet är väl egentligen inget att orda om...det var ju ändå bara rök utan eld...

8 kommentarer:

  1. Ha ha..som jag skrattat, vilket härligt inlägg! Ja det där med maskiner du...
    Hoppas allt går galant nu!
    Önskar dig en skön helg...sköt om dig...
    Varm kram,
    Titti

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har faktiskt genom åren haft synnerligen svårt för maskiner av alla de slag. Näe, tacka vet jag ett hederligt järnspett och en nyslipad yxa...Trevlig helg!/Lilla gummann

      Radera
  2. Det var drama, vill jag lova!
    Hoppas nu att resten av helgen går din väg.
    Må så gott!
    /Anna-Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. I morgon är det jag som baxar fram handjagaren, den gamla trotjänaren, en gräsklippare man verkligen kan lita på...

      Radera
  3. Det där lät inte bra... men lite kul att läsa...hihi!
    Fram med handjagar'n du, den kan man lita på!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är bara lite rädd för att den är totalt ihoprostad. Tror inte att den varit i drift sedan 1972...men det är värt ett försök...det finns ju rostlösare...

      Radera
  4. Ja där ser man hur det är med modern teknik....men som vi brukar säga "skit den som ger sig"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var bättre förr...rostiga, tröga gräsklippare utan vare sig bensin eller el. Tunga som värsta ekmöbeln och man fick slita i timmar för att komma runt gräsmattan. Det var på den tiden man höll sig i trim utan gym och löpträning...

      Radera