Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

söndag 18 maj 2014

Nu är Valdemar packad...

...och klar. Han har stuvat ner alla sina samlingar. Vaserna från Ekeby och Nittsjö. Dom polerade golfklubborna. Alla aderton kamerorna från både nutid och dåtid. Den gedigna LP-skivsamlingen. De ärvda oljemålningarna. Alla dyrbara whiskyflaskorna. Och så då hans största och mest framgångsrika samling - herrstrumporna.

Häri befinner sig den berömda strumpsamlingen...
Nu byter Valdemar bostad. Från större till modell mindre...

Gulligullan koko som en gök,
kom älskling och gör ett försök
 i en liten kammare med kök...

Jag hade nog tänkt att vi skulle salutera själva sammanslagningen i Lilla stugan med att han skulle bära mig över tröskeln. Inte för att vi hade gift oss men tyckte att ett visst uppmärksammande ändå var på sin plats. Men, nej, inte tänkte Valdemar bära mig över tröskeln, inte en chans. Han tyckte i stället att det var min plikt att bära honom. Och ja, varför inte, jag knäppte upp storvästen, spottade i nävarna och tog i för kung och fosterland. Åh, heeej! Åh, hååå! Efter ett tag fick jag dock ge upp. Mina axlar blev liksom lite för breda då jag försökte baxa in hela gubben genom den smala dörren. Resväskorna tog ju också viss plats. Nej, ingen bars över tröskeln den kvällen heller...men det gjorde ingenting...efter tio år så slog vi äntligen våra påsar ihop...

12 kommentarer:

  1. Ja men lycka till! Själv har jag slitit på min gubbe i snart 38 år...och nej jag är inte pensionär.
    Go kväll!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket! Vi sitter här med flyttkartonger både högt och lågt. Oj, 38 år det var inte illa...go kväll på Dig också.../Lilla gummann

      Radera
  2. Svar
    1. Tack så mycket! Det har varit en hård tid...med stajling och packning och flytt...men nu ser man ljuset i tunneln...trots alla flyttkartonger...

      Radera
  3. Grattis till sammanslagningen av påsarna! Jag har haft min i 21 år och fortfarande har ingen blivit buren varken hit eller dit...

    Allt gott
    Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, man har ju egentligen så mycket annat att baxa runt på. Bäst att sparar på sina krafter...

      Radera
  4. Spännande;) Roligt och finurligt skrivet. Gillas,) Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det känns ganska spännande. Och ofattbart, tänker jag, där jag sitter i kammar´n med flyttlådor upp till hakan...

      Radera
  5. Grattis! Vad roligt att ni bestämt er efter alla dessa år. Roligt och fint skrivet med mycket värme!
    Stora kramar!
    Annica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har nog varit bestämt väldans länge. Men det har kommer lite emellan liksom...några år hit och några år dit...men nu slog vi till...bäst att passa på innan han ångrar sig...liksom...

      Radera
  6. Grattis att det blev av... lätt att låta allt fortgå i gamla banor...
    Vi firade 40 år i mars... varav 36 som gifta...
    Lycka till med livet tillsammans :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Tror inte att det blir något giftermål av för oss...men vi kör väl på så gott vi kan...

      Radera