Om jag har gröna fingrar? Tok heller......

Tog en sväng runt ägorna tidigt i morse men det var så isande regnkallt och solen lyste verkligen med sin frånvaro så jag gick snart in för att värma mig i det vedspisvarma köket.

Kom att tänka på alla som pysslar, påtar och sliter i sina trädgårdar nu för tiden. Köper plantor, gödslar, klipper ner växter, baxar runt med jordpåsar, vässar spadar och bygger växtstöd. Då kom frågan upp som en blixt från klar himmel: Kan man ha gröna fingrar och stå med båda fötterna på jorden samtidigt?


Själv begåvades jag med blåa fingrar.
Vad nu detta kan innebära...

Själv så saknar jag bägge. Inga gröna fingrar här inte, jag som kan ta död på både nässlor och kirskål. Och inte sjutton står jag med båda fötterna på jorden heller. Så nervös och labil som jag är, som ständigt bär omkring på sittdynan, har alltid reflexvästen på och hela fickan är full med snytpapper. Bara utifall att...

Nej, jag står i stället med båda fötterna i jorden. Tror nämligen att det är bra för den allmänna fothälsan. Så mycket som man både hört och läst om välgörande lerinpackningar. Och dessa måste ju direkt jämföras med en hederlig, vanlig, upplyftande jordtrampning hemma i trädgårdslandet...


Hoppas att dom stackars maskarna inte dånar av
eller drabbas av akut maskning
 då det dyker upp ett gäng läskiga tår nere i jorden...

Mina fingrar kan däremot lätt ertappas i syltburken men ännu oftare i kakburken...faktiskt...