Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

tisdag 1 juli 2014

Nu är rådjursjakten igång...

Mitt trädgårdsland och jag har en verkligt bra relation. Jag vattnar och rensar och pysslar och donar och grödan den växer och gror och blir så kraftig och fin. Aldrig i min tid har jag haft ett sådant frodigt grönsaksland. Spenat och sallad, du milde tid, vilken grönska. Morötterna är på gång, likaså salladslöken. Alla kryddörterna växer. Potatisen måste snart spaljeras så högt har den vuxit, vem vet kanske jag, till och med, har skapat det första potatisträdet. Pelargoner blommar både högt och lågt.

Kulturtanten och jag tillbringade lång tid i grönsakslandet i helgen och hade riktigt trevlig kvalitetstid. Hon förvånades verkligen över mina odlingar och plockade med sig stora påsar med både sallad och spenat. Kulturtanten klappade mig lite försiktigt på axeln och sa med sin allra mildaste röst: "Det här du, Lilla gummann, det har du lyckats förträffligt med!" och jag nickade jakande, fick inte fram ett enda ord då jag både blev både glad och rörd.
Trots att jag grävde halvvägs ner till Kina för att få bort
pepparrotsrötterna (heter det möjligen så?)
så tittar dom upp både här och där...
Men det var då ja, i morse under min tidiga inspektionsrunda såg jag genast att något hade hänt. Pelargonernas färggranna blommor var helt plötsligt borta. Kvar fanns bara kala stjälkar, precis som om någon hade mumsat i sig dom.


När jag kom till trädgårdslandet såg jag hela förödelsen. Borta var spenat, sallad, ringblommor, luktärter och pepparrotsblad bara några stolkar hade lämnats kvar. Dock inga sniglar så långt ögat kunde nå. Var det möjligen rådjuren som varit framme och glufsat i sig allt detta? Och vilket bordsskick dom hade i så fall. Det räckte inte bara med att knipsa av toppen på växterna lite fint och torka sig med en servett, nä, minsann, här drogs allt upp med rötterna så jordkocklorna skvätte.


Ikväll är det jag som sitter vakt utanför huset. Utrustad med både ärtrör och slangbella för att kunna jaga bort dom illvilliga typerna. Och räcker det inte med det då blir det jägarexamen till hösten och det med basta, ja, för Kulturtanten alltså...

10 kommentarer:

  1. Men fy, vad tråkigt! Du får hänga upp vita pappertallrikar, kanske kan det funka, eftersom det efterliknar rådjurens egna varningssignaler. Annars kanske det finns något tips här: http://blog.svd.se/tradgard/2011/02/26/25-knep-mot-radjur/
    Lycka till, jag håller på dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla Du för tipset! Har sett folk som har massor av CD-skivor som hänger och dinglar i träden, men kanske papptallrikar är snäppet bättre. Då kan man ju först äta på dom och så hänga upp dom...toppen...

      Radera
  2. Nämen vilka fräcka rackare.....häng upp lite servetter..kanske dom fattar vinken

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut, det kommer att bli rena rama dukningen...kanske borde lägga fram bestick också...

      Radera
  3. Som vanligt hinner jag inte läsa många rader innan du lockar mig till skratt... Potatisträd... jo man tackar. Du har väl inte gödslat för bra?
    Det var en fuling som glufsat i sig allt frodigt. Man tycker verkligen det borde finnas tillräckligt att äta runt om i naturen nu, men din spenat såg väl extra saftig ut.
    Hoppas du får syn på marodören och ger han en näsknäpp.
    Allt gott
    Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gav rådjursskrällena en riktig match. Hade anlagt en hinderbana, typ Skeppsbrottsleken, med hoppa över- kryp under. Lite trädgårdsstolar här och där, några plankor lite varstans och så hängde jag fram alla mina traskronor och hoppades på en riktigt blåsig natt. Och se på den, vid morgoninspektionen så jag att inte ett blad rörts under natten...

      Radera
  4. Ojojjj!! Ja är det inte sniglarna som äter upp så är det alltid något annat djur. Här är det mest hundarna som går bananas på rabatterna!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man går aldrig riktigt säker. Man måste vara på sin vakt...alltid...

      Radera
  5. Men oj! Det där ser inte alls kul ut... hur gick det med jakten? Ligger det någon smaskig rådjurssadel i frysen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr, måste jag säga. Förmodligen hade rådjuren fått nys om jakten för nu så har dom hållit sig lugna ett tag...men jag ger mig inte i första taget minsann...

      Radera