Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

onsdag 29 oktober 2014

Krims-krans...

Allhelgona helgen närmar sig med stormsteg. Om nu någon trodde att man bara kunde sitta inne i vedspisvärmen, sörpla hett kokkaffe, vicka på tårna och bara koppla av så har den alldeles, på tok, fel. Nej, dagarna går till att hugga granar. Jo, minsann, inga julgranar direkt men nu behövs granris så det står härliga till. Dels för att lägga på rabatterna, en gammal, hederlig tradition här hemma på logen. Dels till att binda kransar till gravarna. Allt måste obönhörligen vara färdigt till helgen.


Jag ryckte åt mig en gammal björkriskrans som hängde på vedboväggen, klippte ner granriset i små buketter. Hittade som av en händelse den gröna bindtråden och så satte jag fart. Titt som tätt påmindes jag om den där kransbindarkursen då jag fick riktiga bassningar av kursledaren, som tyckte att jag fuskade (och hur rätt hade hon inte?), så jag nästan drabbades av en black-out men jisses, vad jag lärde mig den där snögloppande söndagen.


Kransarna blev så småningom klara. Inga direkta mästerverk men det var det välan ingen som väntat heller. Kisar man bara lite med ögonen så ser granriskransarna alldeles fullkomligt, underbara ut...ja, nästan som köpta faktiskt...


Nu är det bara att rota igenom hela logen, bodarna och smedjan för att med lite tur hitta gravlyktorna...dom rackarna har ju en bedrövlig förmåga att ideligen försvinna...


Så ska bara gravljusen med...och tändstickorna, glöm för all del inte dom. Det är så förtvivlat jobbigt att stå och gnida två pinnar mot varandra för att få eld på ljusen...men sådana företeelser är väl för övrigt helt ute ändå...

2 kommentarer: