Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

söndag 12 oktober 2014

Späntsticksklyvningssäsongen har startat...

Så var man tillbaka på vedbacken igen. Äntligen, säger jag bara, det är ju detta som är min plats på jorden. Fram med vassaste yxan och plocka fram några klyvvänliga och helst kvistfria vedklabbar och så bara sätta fart.



Jag kör ju regelbundet ner till byn med leveranser av späntstickor som en ren byteshandel faktiskt. Två kassar stickor mot två kassar veckotidningar. Halleluja, både korsord och sudokun så det står härliga till. Späntstickor är således ännu idag en åtråvärd vara. Men kommer själva hantverket att leva vidare, jag bara undrar.



En riktigt erfaren späntsticksklyvare kan se på långt håll hur vedklabben kommer att bete sig vid första yxhugget. Man vet från vilket håll man lägger hugget på bästa sätt när kvistarna står som spön i backen. Man kan på ett effektivt sätt klyva två stickor på en gång. Man är helt enkelt all round...


Alla som har en vedspis, kamin, kakelugn eller öppen spis känner till det där med lyckan att få riktig fart i spisen. Med mina vanor går det lätt och snabbt. Åtta till tio spänststickor som rullas in i några sidor ur en dagstidning. Vilken tidning som helst duger, bara sidorna inte är glatta, men stickorna måste obönhörligen ha klyvts med både koncentration och känsla, lägg några småklabbar över...fram med tändstickan och fjutt - tänt var det här!...

8 kommentarer:

  1. Att elda är en hel vetenskap....snygga späntor!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är väl egentligen det enda jag är bra på - att klyva ved och späntstickor...

      Radera
  2. Späntstickor är en välsignelse när det gäller att få fjutt i spisen!
    Har sparat mig mången svordom genom åren, hihi.
    Ha en fortsatt skön söndagkväll!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ändå är det förvånansvärt många som struntar i späntstickor...men dom vet förmodligen inte sitt eget bästa...

      Radera
  3. Vilka stickor! Ett verkligt proffs på vedbacken, ser jag. :)
    Men på Sala Allehanda, tre nummer i veckan, blir det inte många brasor... ;)

    Ha det gott!
    Annica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag är väl bekant med den tidningen. Hur kunde det komma sig att gå från, visst var det väl lördagstidning en gång i tiden, sex stycken tidningar till tre i veckan? Vår tidning Bärgslagsbladet kommer visserligen ut fem dagar i veckan men mycket till tidning är det inte. Duger knappt till att rulla ihop och slå flugor med, faktiskt...

      Radera
  4. Jag är säker på att jag hade misslyckats att få eld ändå. Dina stickor verkar suveräna i alla fall..

    Kram Maidi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan alltid lita på späntstickorna...jag lovar...

      Radera