Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

måndag 15 december 2014

Linneakrans...

Mina damer och herrar, får jag presentera min allra första linneakrans...


Denna krans tillverkar man lika snabbt som en höna skiter, ursäkta ordvalet, men det är precis så det känns. Ut i skogen och raskt riva ihop lite linnearankor och så snabbt hem, hitta en gammal järntrådsring och så bara linda och sno tills man känner att man fått den volym man önskat för sin krans. Jag försökte få till lite galet rufs och tycker att jag lyckades riktigt skapligt...


Detta fantastiska uppslag kommer från min alldeles egna idéspruta - Storasyster Yster. Eller möjligen från någon av hennes döttrar, Fru Karlsson eller Fröken Blom. I vilket fall som helst är det en alldeles strålande idé.


Egentligen borde man kanske tillföra lite rött till objektet men detta är liksom en prototyp och jag har liksom inte riktigt än filurat ut vad jag ska begagna mig av...eller kanske den är bäst som den är...helt utan krafs, bjäfs och krusiduller...

12 kommentarer:

  1. Det fin fina tipset knycker jag på stört !
    - Måste bara invänta lite mera ljus innan jag stövlar ut i skogen !
    Kram / Anneli

    SvaraRadera
  2. Det är så roligt när det går skitsnabbt med pyssel så att man kan gör mycket.

    SvaraRadera
  3. Fantastiskt!! Inte visste jag att det gick att riva sådana revor av linnéablommorna... Måste absolut testa!
    Kram och tack för tipset!

    /Annica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det måste Du absolut göra! Det att göra linneakransar ska för mig bli en tradition...

      Radera
  4. Även jag blev superinspirerad att stövla ut i skogen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gäller att passa på innan snölagret sätter stopp för det! Men med den medhavda snöskyffeln kan man ju annars lätt skotta av några hektar skogsmark...

      Radera
  5. Vilken fin krans i all sin enkelhet!
    Gäller bara att hitta Linneor, mitt tredje namn dessutom :)
    Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man får passa på innan snön lägger sig som ett täcke över...oss alla...Yngsta dotra heter Linnea i andra namn...efter sin farmors mor...

      Radera
  6. Det blev då en fin krans! Skulle gärna göra en, men skogen där linneorna växte är jämnad med marken... den enda gammelskogen i närheten, där jag visste var de fanns är borta... snyft.

    SvaraRadera