Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

fredag 5 december 2014

The jullådsbotten is nådd...

Idag har jag rafsat och krafsat i jullådan och hittat lite av varje, faktiskt. 

Jag grävde fram ett gäng gamla julgransljushållare. Fick snabbt fram en kniv och skrapade av det värsta stearinet från förra året. När julen är över och man nått tjugonda knut så fullkomligt vräker jag nämligen ner alla julsaker i jullådan så snabbt jag bara kan. Vem bryr sig då om petitesser som små skinkbitar i adventsljusstaken eller grovkorniga senapsspruttar i tomteskägget?


För två år sen pecklade och slet jag med dom här julkulorna. Jag tog i för kung och fosterland och dom stickorna som jag använde blev aldrig sig lika igen. Sneda, krokiga, ja, fullkomligt oanvändbara...Visserligen skulle man sticka verkligt invecklade mönster men det hoppade jag över direkt och tog genvägen - ett litet ynka hjärta...vilken en väluppfostrad femåring kunnat göra med förbundna ögon, faktiskt.


Så gäller det ju att stå på god fot också...vilket inte alls är några som helst problem med den här rackarns trevliga, lilla julgransfoten. Nyloppad för en spottstyver och den kommer att passa ypperligt bra till vår magra, fula och barrande gran...fast då kanske Valdemar får stora dåndimpen, hoppar jämfota och sliter sitt hår för han har alltid lagt ut hundratals kronor på äkta, stora, ståtliga granar av synnerligen exklusiv sort. Med exakt lika barrlängd och exakt balans i hela det kraftiga grenverket. Med fullkomligt urtjusiga glaskulor och ärvda, blanka julgranshängen uppsatta efter linjalräta linjer.


Förra året ramlade jag över ett parti halmsaker på loppis och eftersom jag periodvis varit svag för sådana prydnader så köpte jag in ett ganska så stort lager. 


En del exemplar hade levt ett synnerligen hårt liv och behövde verkligen fräschas upp. Tänk att lite rött bomullsgarn kan sätta fart på vilken bock som helst...

8 kommentarer:

  1. Svar
    1. Fast dom är ganska sköra, i vilket fall dom med några år på nacken...men finfina...

      Radera
  2. Ha,ha, ja lite rött garn är aldrig fel att ha...Det kan man använda till mycket !
    Snacka om avancerat julpyssel att sticka julgransbollar ! - Skulle aldrig ens tänka tanken på en sånt tålamodskrävande aktivitet. - Jag är imponerad över resultatet !
    Ja i min jullåda kan man också hitta mystiska rester från förra julen. Är precis som du, kastar ner allt och mer därtill när det nya året är här....Och snabbt går det, så redan efter en timme så har man glömt att det ens varit någon jul och inte ett spår är kvar !
    ( Ja förutom barresterna , dom får man ju leva med till midsommar ! )
    Ha en riktigt härlig helg !
    Kram / Anneli


    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är kul med jul men skönt när den är över. För då kan man ju börja det nya livet...ja, med ett nyttigare och hurtigare leverne...förhoppningsvis...

      Radera
  3. Åh, vilka fina saker alltsammans! Vet en som hängt upp en stor rund brödkaka med röda band och nypt fast såna där ljushållare runt kakan. Det såg så himla fint ut! Måste skaffa såna egna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, dom är ruskigt fina! Har man tur kan man finna ett gäng på loppis. Rund brödkaka, ja, se där ja, det är roligt att få tips på nya idéer!

      Radera
  4. Att öppna julgranslådan känns som en bättre rysare, gamla härliga minnena återupplivas varje gång. Just den gamla sortens julljusgranshållare har i år blivit min stora passion, ju äldre desto bättre, finns i lilla granen, på silverbrickor, i blomarrangemang osv.
    En skön andra advent önskar Elisabeth

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst är dom hållarna underbara: Jag kanske borde utveckla användningsområdena bara...ha en bra helg!

      Radera