Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

fredag 15 augusti 2014

En äkta potatisspindel......

Nu för tiden tänder man värmeljus och stearinljus i tid och otid. Mysfaktorn är viktig och vad är egentligen fredagsmys utan tända ljus, va? Jag är inte helt bevandrad i hur folk i allmänhet får eld på sina ljus, med tändstickor, gasoltändare eller faktiskt gnider två pinnar emot varandra i hopp om en liten gnista, men hemma hos oss är det gamla, hederliga tändstickor som gäller. Så klart...

Eller hederliga och hederliga, tändstickor av idag kan inte jämföras på en och samma dag med gårdagens rejäla tändningsdoningar. Förr i tiden (?) så var tändstickorna kraftiga och fina, det förekom aldrig någonsin att en sticka gick av i själva tändningsmomentet vilket faktiskt händer titt som tätt när man tänder ett ljus nu för tiden.



Själva tändsticksaskarna kunde användas i all evinnerlighet på den tiden. Plånet var oerhört pålitligt och höll i åratal, man behövde bara fylla på med nya tändstickor. Man smyckade ju till och med tändsticksaskarna på olika sätt för att förgylla vardagen. Nu för tiden räcker knappt plånet asken igenom. Ett litet "ritsch!" och halva plånet är borta.

När vi var små hade dom vuxna alltid en tändsticksask i fickan. Man kanske skulle tända i pannmuren, gå ner i jordkällaren och lysa upp dunkelheten med stearinljuset eller som hundra gånger per dag, tända i vedspisar och kakelugnar. Mamma Gertrud hade alltid en tändsticka till att känna på potatisen om den var färdigkokt. Potatiständstickan låg i nedersta skåphyllan, kunde användas år efter år efter år...

Man gjorde egna lyxiga örontops genom att vira en bomullstuss på en tändsticka och kunde därefter effektivt rensa ur hela hörselorganet. Man tillverkade skojiga leksaker, som till exempel dom där populära potatisspindlarna. Då man stack i massor av tändstickor runt om potatisen, knöt fast ett snöre i en av stickorna och virade in snöret runt alla pinnarna, ställde sig på en stol och lät potatisspindeln klättra ner.



Tycker nog att krävs en kraftansträngning med dom förvånansvärt klena tändstickorna och dom totalt värdelösa tändsticksplånen. Viktiga saker även nu i det moderna samhället - dagens Sverige...kanske rent utav en aktuell fråga inför det kommande valet? För vem vill inte göra en stadig och pålitlig potatisspindel när andan faller på, vilket jag tycker är en direkt mänsklig rättighet, utan att riskera att veka tändsticksben hela tiden går av...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar