Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

söndag 13 januari 2013

Nu är glada julen slut, slut, slut...


En del av mig ropar HURRA, HURRA, HURRA!!! Nu är äntligen julen slut. Det är den allergiska delen som talar. Julallergiska alltså. Den delen som helt krasst rafsar ihop alla julsakerna och vräker ner dom, som vilket skräp som helst, i en svart soppåse som sedan kastas längst in i lilla stugboden. Igen med boddörren!!! Tack och hej, leverpastej!


Så har vi den andra delen av mig. Som ropar: Nej, jag vill inte! Jag vill inte!! Ja, den som absolut inte vill plocka ner lysande stjärnor och ljusstakar ur fönstren. Den delen som kräver ljus för att orka framåt.



Men ska sanningen fram så märkte jag redan två dagar efter julaftonen att det hade vänt och att ljuset var på väg tillbaka. Jag är nog faktiskt världsmästare på att observera precis den sekunden när det vänder. Nu är det bara att kämpa på.


Några delmål:
  • Ta sig igenom hela långa januari - vi är halvvägs
  • Februari kort och bra - blir en lätt match
  • Första mars - ett magiskt datum
  • April - min bästa månad

Jag tänker mig denna tidsresa som ett mentalt Vasalopp. Tjugondag Knut - starten i Sälen. Februari får symbolisera Bergspriset i Evertsberg. En lång seg spurt, här gäller det att höja tempot. Första mars då kämpar man sig upp för backen strax före Oxberg, blir det bakhalt så saxa om det behövs. Så är det bara att staka sig ner för den härliga nedförsbacken till första april - målet i Mora.


Men stopp och belägg, nu ska vi ta en sak i taget. Inte gå händelserna i förväg. Först ska vi ta oss igenom ett antal ryss-kylor och englands-snöstormar innan vi är framme.

Ja, det finns alltid nåt att se fram emot...





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar