Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

måndag 25 maj 2015

Vilket dollargrin...

Nu när man rensat och hackat färdigt grusgångarna med bravur, byggt planteringsbord och odlingslådor, stadiga som betongsuggor, snott ihop både slyboll och kompoststaket på det mest fantastiska sättet och sen finjusterat vindflöjeln så måste man obönhörligen ge sig i kast med nästa projekt. Tråkigt nog så tog Kulturtanten med sig sin nya lilla trimmer annars hade jag ju legat och rullat mig i det gröna och klippt gräs hela veckan.


På "att-göra-listan" stod nu traktorn på tur. Eftersom det var ganska kyligt i luften så satsade vi på att rusta upp kylaren. Valdemar och jag bröt loss hela kylararrangemanget, baxade upp det till gården och drog så fram stora högtrycksblåsen.


Eftersom jag redan gått grundkursen i bil- och traktor-mekandet, tack Pappa, så tog jag liksom över själva ansvaret för  traktorupprustningen. Jag gjorde så klart alla avancerade uppgifterna i projektet, som att liksom hålla i själva kylaren medan Valdemar blåste genom hela aggregatet. Boss och halm från 1960-talet och kvarlevorna efter tusentals insekter flög över gården och orsakade ett närapå orkanutbrott. Man var rätt torr i halsen när det arbetet stod klart. För att inte tala om den igentäppta näsan...


Vi får ta en traktorgrej i taget. Har vi tur så är vi klara redan i september 2018, ja, om allt går bra alltså...själv tänker jag lägga mycken tid på att olja in ratten eller vad man nu kan göra för att pigga upp just den traktorattiraljen...
 

Kanske inga direkt xenonljus, inte ens led- eller laser-ljus men ändock ett litet ljus i mörkret...

8 kommentarer:

  1. Nu blir jag verkligen djupt imponerad! Från grästimmern till TRAKTOR meck!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte nog med det vi måste också börja renovera den gamla slåttermaskinen. Snart startar höskörden och då svingar Kulturtanten högaffeln så det står härliga till och slänger gräset på hässjorna. Gubbarna tjafsar fram och tillbaka om vems tur det är att få köra traktorn för det där med att hänga som en burkslav på själva slåttermaskinen är
      verkligen ingen dans på rosor...

      Radera
  2. Å, vad jag gillar gamla traktorer, kanske allra mest att fota och njuta av när de tuffar förbi. Det finns några stycken i byn. En riktig kärlekshandling att regöra och smörja upp denna pärla!
    Ser att jag missat en del inlägg så jag har läst ikapp. Fatta hur länge jag fick titta på Kulturtantens löpsteg innan jag förstod...! Underbart och skrattårarana rinner som vanligt när jag tittar in hos dig.
    Ministenpartiet med taklökarna i krukan så vackert!
    Ha det så gott
    Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är ju uppväxta med den traktorn. Fick börja köra fast inte benen räckte ner till pedalerna. Det var då Pappa samlade ihop alla hässjestörarna på åkern och Kulturtanten satt och styrde och mejade ner dom flesta störarna. Jag satt på vagnen med mina dockor och visste inte alls att det var med livet som insats jag tog denna åktur...

      Radera
  3. Svar
    1. Ja, vad kan mäta sig med en gammal traktor? Vi är oerhört förtjusta i den gamla Terriern...och det puttrar på rätt bra trots sin höga ålder...Kul att Du hittade till oss!

      Radera
  4. Svar
    1. Ja, den traktorn byter man inte bort i första taget heller...

      Radera