Ny karriär på gång...

Jag har så klart kollat lite då och då på Friidrotts-VM och har nu äntligen hittat idrottsgrenen för mig. Jajemensan! Jag tror att slägga absolut vore något för mig. Min tunneliknande kropp passar nog helt perfekt. Även mina manligt breda axlar. Problemet vore väl släggan i så fall. Den vi har sjunger nämligen på sista versen. Ja, jag tror att handtaget inom snar framtid kommer att skiljas från själva slägghuvudet, om Ni förstå vad jag menar.

Jag kommer att stega upp, helt enligt släggsportens alla regler, en cirkel ute på åkern. Runt släggringen kommer jag att spänna upp det gamla hönsnätet som jag som av en händelse hittat i skrothögen.

 Kast med stor slägga

Nu gäller det bara att fatta tag i släggskaftet. Försöka få igång kroppen i en kraftig rotation, varv på varv på varv, och så, då, precis då, släppa släggskaftet --------------yihooou, så far släggan iväg.

En fin båge, lagom hastighet och så, bonk, dunk, krasch, tar släggan mark rakt på vedbodtaket och krossar 14 prima tegelpannor...

Jaha, och så var en ny släggkastare född...fast jag undrar om det är så lyckat egentligen...för om jag nu, mot förmodan, skulle vinna så skulle jag aldrig någonsin orka springa ärevarvet med en så stor, fladdrig flagga runt mig...och det vore ju väldans tråkigt. Förresten tror jag inte man tjänar särskilt mycket pengar på den sporten...nej, jag avvaktar nog ett tag, det kan komma upp något mer passande för mig...den som väntar på nåt gott...