På safari...

Hundpromenaderna i ottan fortsätter. Fast nu utan hund. Och utan Kulturtant. Även om man nu inte har någon draghjälp med att ta sig ut så slipper man hundens evinnerliga nosande och springande fram och tillbaka över vägen och även Kulturtantens irriterande småpinnande steg. Så nu kör jag mitt eget race. Jag vräker mig fram som den värsta motionsdåren på småvägarna runt sommarstugsområdet. Bäva månde alla mesmotionärer. Jag säger bara det - "Håll er undan!".

I halv fem - femtaget på morgonen möter man inte särskilt många. Det är en sak som är säker. Ja, man förvånas verkligen hur folk har tid att ligga i sängen och tryna halva dagarna. Det enda som rör sig är det rika djurlivet. I morse kändes det som rena rama safarin. Stundtals fick man slå sig fram för att komma vidare på vägen.

Jag kunde räkna ihop fyra harar. Fem rådjur. Och så den gulliga räven som alltid håller sig i skogskanten och som man träffar på varje dag. Tranorna skränade nere från sjön och en plog med kanadagäss drog fram genom skyn. Eftersom jag ser rätt dåligt så fasar jag, på långt håll, när jag ser ett djur på vägen - måtte det inte vara en varg. Eller ett gäng vildsvin. Eller en björn. Jag skulle heller inte uppskatta ett möte med en grävling heller. Då jag är uppväxt i tron att grävlingar biter tills det krasar. Därför sa Pappa Anders att man alltid skulle ha hårt bröd i stövelskaften. Jag som inte har stövlar på. Ännu mindre hårt bröd. Fattar Ni? 

Men jag travar på. Räknar steg och håller in magen. Jag är ju liksom tvungen. Inte kan Kulturtanten komma hem nästa helg, öppna dörren och hoppa ur bilen som världens smärtaste, vältränade och piggaste människa medans jag sitter där på trappen, trött och bara pöser, helt deprimerad.

Jag har heller inget smaskigt gott här hemma som lockar och frestar. Köper jag hem något så äter jag oavbrutet tills det är slut. Alltså kommer inget sånt med hem från

affären. Med tanke på att skafferiskåpet är synnerligen litet så ryms ju bara det absolut viktigaste. Hade främmande häromveckan som kommenderade just mitt lilla skafferi. Och då visste hon ändå inte att bara halva skåpet innehåller mat. Den nedre halvan huserar våffeljärn, brödrost, råkostcentrifugen och sånt.

Men nu är det ju snart helg igen och då är det ju tillåtet att festa till. Och det kan Du slå Dig i backen på att jag ska göra...