Spökhistorier...och Gullan Bornemark...

Med risk för att någon kommer att påstå att jag käkat karbonpapper så ska jag orda ännu mer om min obotliga sömnlöshet. Många ger mig pigga tips på hur jag ska kunna sova bättre. Vilket jag är mycket tacksam för, det ska jag inte sticka under stol med, men ibland känns det hopplöst. Jag har fått råd om att dricka särskilda lugnande teer innan jag går till sängs. Ligga en stund på spikmattan på kvällen. Sitta och meditera. Läsa böcker. Lyssna på avslappningsband. Alla, absolut, alla förslag har jag testat utan någon särskild framgång..

Lagom underhållande böcker, ej för läskiga...

 

Kombinationen sömnproblem och mörkrädsla är inte heller alls bra har jag märkt. Vaknar man mitt i natten så kan man inte somna om för att man ligger och lyssnar efter ljud. Jag skulle kunna skriva ihop den värsta skräckfilmen som någonsin visats. Och bli miljonär på kuppen.

Någon tyckte att jag skulle ha tv-n på när jag inte kunde sova. Okej, jag rattade in en allmän och lättsam kanal och började titta. Somnade av någon konstig anledning. Vaknade upp av värsta skräckfilmen. Och innan jag hade fått av tv-n, fjärrkontrollen är ganska glapp i sin konstruktion, hann jag se både det ena och det andra och kunde inte sova en enda blund på tre nätter. Huga!

  En annan vän tipsade om att ha radion på. Okej, då provade jag det också. Skruvade på radion och hittade direkt ett lämpligt program och helt plötsligt hörde jag från programledaren: "Ring in och berätta om det läskigaste du varit med om.". Jaha, tänkte jag och log lite grann, förmodligen ett helt oförargligt programinslag och spetsade öronen lite extra.

Genast ringde det in en man och, innan jag hunnit stoppa fingrarna i öronen för att helt proppa igen hörselgångarna, så berättade han dom mest skräckinjagade saker. Efter en lång stund så lossade jag fingrarna ur öronen för att höra om karl´n hade pratat klart och hamnade precis i ett samtal från en kvinna som började på en annan fruktansvärd historia. Efter den natten var jag så fruktansvärt stel i armbågarna, då jag blivit tvungen att ligga och hålla fingrarna i öronen i fyra timmar, att jag borde haft armarna i mitella hela dagen lång.

Ja, men jag säger bara det: "Sluta omedelbart med sådana slags program som kan skrämma livet ur både folk och fä!". På natten ska man bara höra underbara, lugnande låtar, trivsamt prat och folk som skrattar lågmält och hemtrevligt. Gärna inslag om virkade grytlappar, inlagda rödbetor och berättelser från ålderdomshemmet med sånger av Gullan Bornemark i bakgrunden...som kan vagga en till ro...