Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

torsdag 11 september 2014

Fick du fikon Lilla gummann...nej, det var krikon...

Så var det dags för årets krikonskörd. Jajemen, kanske inte många som odlar krikon nu för tiden. Och det gör inte vi heller men vi har dock ett gäng krikonträd nere i kompost- och skräp-backen.


 
Dessa krikonträd härstammar från ett ställe som hette Besvärsbacken här i den norra, otroligt, fina delen av byn (hehehe, där vi bor, ja). Redan på den tiden, då det begav sig, så var det ett öde ställe. Hur jag än rotar i minnet så minns jag inte ens om något torp stod kvar men det gjorde det förmodligen fast jag var väl bara fokuserad på det vi skulle hämta - ja, just det en krikonplanta.

Kanske vi trodde att detta lilla träd skulle vara jätteskojsigt och skulle frambringa mycket goda bär, eller frukter, eller vad det nu kallas, för vi följde mer än gärna med Pappa Anders rakt igenom den stora, mörka skogen för att nå fram till Besvärsbacken. Mamma Gertrud låg förmodligen på kökssoffan med kalla, våta handdukar över pannan och försökte lugna sina stackars modersnerver. 



 
Nåja, vi klafsade på i dom ärvda gummistövlarna genom det långa gräset. Över stock och sten, över den djupa bäckfåran och så var vi framme. Jag vet att jag tyckte att det var fruktansvärt långt och jag var oviss i det sista om jag verkligen skulle orka hem igen. Men det gjorde jag och tur var väl det för jag tror inte att någon hade tänkt bära ungen hem. Väl hemma på gården och efter det efterlängtade trekaffet så planterade Pappa krikonplantan i backen och efter, låt mig tänka, 49-50 år så har det ökat och bildats en hel skog faktiskt.


Ska vi plocka krikon i vår skräphög...
du och jag, wowowow...

Idag skulle jag plocka av krikonen men jag kan säga att jag gav upp ganska snabbt. Det fanns nämligen andra som var före mig och hade liksom paxat för precis hela krikonodlingen. Jordgetingarna - just det! Jag hann få av några bär innan jag fick fly hals över huvudet.

Vad gör man med 49 krikon i dagens Sverige? Alla mina planerade flaskor krikonvin som skulle bjudas runt på våra familjeträffar under året, det sket sig direkt. Men bättre 49 krikon i handen än 400 jordgetingar i vild galopp...

8 kommentarer:

  1. Jag har recept på jättegod krikonlikör, fast då får du nog först riskera livhanken 49 är nog i minsta laget. Det blir likör för två pers. kanske. Annars kan du kanske göra en geting till sillen?
    Stina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har en gammal vintradition i släkten, tror att det var Mormor Karin som alltid plockade bär och så hällde i en kvarter renat och det blev ett magnifikt vin. Tänkte ge mig i kast med jordgetingarna idag med. Hur många krikon måste jag ha på ett ungefär till Ditt krikonvin? Räcker 149 möjligen...

      Radera
  2. Du är ju för härlig med dina underbara berättelser. Jag vet knappt vad krikon är, men tusan vad synd att du inte fick fler..

    Kram Maidi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du borde köpa Dig ett krikonträd helt enkelt...Du kommer inte att ångra Dig jag lovar...

      Radera
  3. Krikonlikör
    2 liter bär
    1 liter brännvin
    kärna ur en del bär och krossa kärnorna
    slå i bären i en stor flaska slå på sprit. Låt stå ca 3 veckor
    Skaka då och då. Sila upp och mät mängd
    Beräkna till varje liter bärsprit:
    1-2 dl vatten och 5-6 hg socker
    koka en sockerlag som får kallna blanda den sedan med bärspriten.
    Flaska upp och njut
    Stina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var väl det jag trodde, bär och en flaska renat. Man skulle väl kunna halvera receptet liksom...förresten ska dom krossade kärnorna med? Nu är helgen räddad...

      Radera
    2. Hej igen
      De krossade kärnorna ska med, de ger en lite nötig smak.
      Det gå säkert att halvera eller dubblera. Lycka till
      Stina

      Radera
    3. Jaha, då får det bli en vända in till bolaget och så stå i getingboet hela helgen...tack för hjälpen! Trevlig helg på Dig!

      Radera