Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

lördag 13 september 2014

Pillargonier...

Höst, höst hav tröst...


Pelargoner i massor att ta hand om och förbereda inför den kommande kylan. Lilla gumman har gjort ett fullkomligt, fantastisk, ja, rent av ett outstanding arbete med att driva upp alla dessa pelargoner, eller "pillargonier" som Mormor Karin alltid sa.



Dags för vinterförvaring i före detta skafferiet, som sedan blev mulltoa, och som numera är en form av sak-ri-stia.



Om alla dessa pelargonskott skulle ta sig kan vi bli "pelargontanterna på logen"...och gå en alldeles strålande framtid till mötes. Bli kända, komma i tv, ge ut en bok, kanske till och med hamna i Hollywood, ja, i stort sett bara ligga hemma på kökssoffan och håva in kosingen...är någon förvånad...eller...


4 kommentarer:

  1. Ja, vad ska man med alla delarna till? Man kan ju inte ha en planta som blir hur stor som helst. Och man kan ju inte kasta alla delarna som man klipper av på komposten. Resultatet är pelargon invasion. Jag har samma dilemma. Dessutom verkar det vara den enda inomhus blomma som jag inte lyckas ta livet av. Jag har inte påbörjat inflyttningen men jag våndas en aning!

    SvaraRadera
  2. Pillargonier är ett måste även om det medföljer en och annan arbetsdag...

    SvaraRadera
  3. Nu önskar jag ljudblogg -för jag inser ju att pillargonier behöver en viss dialekt för att komma till sin rätt;)). I mitt öra hör jag min skånska mormor!

    SvaraRadera
    Svar
    1. ...och vi hör bara vår fruktansvärda västmanländska...

      Radera