Istiden nästa...

I morse hade jag ruskigt bråttom in till stan. Halv sju var jag tvungen att åka om jag skulle hinna i tid. Typiskt nog så ringde det precis när jag skulle ge mig ut. Man bara undrar, vem det är som ringer så pass tidigt. Men detta borde jag inte alls kommentera då jag ofta, alltför ofta, ringer till folk i ottan. Detta beror ju på att man (läs = jag) går upp så fruktansvärt tidigt, så när klockan är kvart i sex på morgonen, så tror man att det är långt fram på förmiddagen och börjar då glatt ringa runt till folk. Till yrvakna och mycket trötta människor...

När jag, lite försenad, störtade ut till bilen så fick jag en fruktansvärd överraskning - BILEN VAR HELT IGENISAD!!! Kan detta vara möjligt, väste jag till mig själv, och hoppade några arghopp. Efter en snabb genomrafsning i kofferten så fann jag bilskrapan. Och så till att skrapa. Och skrapa. Och skrapa...

På med stolsvärmen, fläktar och defrosters och vad nu allt kan heta. Jaha, då var det dags igen. Vinter, snö och kyla. Depression! På hemväg blev jag helt enkelt tvungen att trösta mig själv genom att inhandla en rejäl gottispåse. Vilken jag snabbt mulade in...så kändes det genast lite, lite bättre.

På eftermiddagen gjorde jag en lov runt inne på logen. Kollade upp alla högarna med vinterdäck. Inte bara mina dubbdäck finns där, nej, vi förvarar däck åt hela familjen, stora delar av släkten, och nästan halva byn, faktiskt. Man kan lätt se vilka som är mina däck. Står längst fram och har flest och störst dubbar. Möjligen någon häftig rallymodell. Folk kommenterar jämt att mina dubbdäck sliter på vägarna och är inte bra för miljön. Precis som om jag brydde mig det minsta...

Jag ställde fram snöskyfflar och borstar. Plockade fram skyddet jag brukar lägga på vindrutan över natten. La i vantar och mössor i bilen. Vem vet, i morgon bitti kanske snön har fallit.

Borde ha fattat att det skulle vara kallt då jag frös hela kvällen. Raggsockor och varmtofflor. Stora fleecetröjan på. Och så inrullad i värsta filten och ändå var det kallt. Sätta på elelementen? Nej, nej, nej...Tända i spisen? Tok heller. Man ska frysa in hösten riktigt ordentligt. Inte sätta in det stora artilleriet direkt. För vad har man då att ta till när den verkliga kylan slår till?