Här kliver vi runt i storstövlarna bland hässjevirke, rostiga harvar och mjölktistlar på fädernegården

lördag 1 juni 2013

En dag i skrothögen

Förr i tiden så var det inget konstigt med att man bara hivade iväg allt skräp och skrot i en hög i skogen. Eller i en backe i åkern. Det skulle ändå försvinna om några år. Trodde dom ja. Eller det var i alla fall vad dom sa. 

Tydligen hade dom helt fel för dessa saker finns fortfarande kvar. Lite skröpligare och lite rostigare bara. Men tack för det, säger jag. Kulturtanten och jag fullkomligt älskar gamla skrothögar. Finfina saker kan man faktiskt råka på. Har man riktig tur kanske man hamnar i en skrothög som visar sig vara rena rama guldgruvan.

Hemma i skogskanten bakom smedjan finnes en alldeles enastående intressant skrothög. Man kan hitta allt från korvburkar från 40-talet, fina glasflaskor av bästa sort, till så gott som felfria cykeldelar från 1920-talet och framåt.

Utrustning som behövs är: Skor med kraftig sula mot alla vassa, trasiga plåtburkar och glasbitar som finns absolut överallt. Något att hänga över huvudet till skydd mot myggsvärmarna. Ordentliga arbetshandskar så man lätt och skadefritt kan dra fram taggtråd, hönsnät och konservburkar. Eventuellt ett spade om man behöver gräva loss något fint. Kulturtanten släpar så klart med sig sitt största järnspett, vilket innebär att allt garanterat kan lösgöras från skrothögens inre.

Riktiga fynd kan vara:

Gamla, sönderrostade och perforerade konservburkar som snabbt och enkelt kan förvandlas till dekorativa och stämningsbringande ljuslyktor.

Gamla, rostiga, men ändå relativt hållbara, taggtrådsrullar kan med en enkel hand raskt omvandlas till fina kransar, hjärtan eller rundlar till framtida projekt. Sådana saker som alltid är bra att ha i garderoben där hemma.

Gamla, rostiga cykelhjul med härlig patina kan lätt omarbetas till uppskattade kronor att hänga i taket. Snurra på några ljushållare och vips har du en finfin ljuskrona. Eller häng gamla prismor i ekrarna så blir det som en fröjd för ögat.




Fynd som heter duga!
Eller...?

Har man riktig tur kan man hitta kopparsaker, Kockumsgrejer eller gamla bestick och andra ovärderliga saker. Med åren sjunker jord, pinnar, grenar och annat bråte obönhörligen ihop och fram växer skrotet. Det gäller bara att hålla ögon och öron öppna så dom gamla sakerna inte missar sin chans till revansch...

2 kommentarer:

  1. Vilken lycka att ha en alldeles egen skrothög !!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst, och vet Du vad? Utan att skryta så måste jag berätta att vi faktiskt har två till skrothögar på vår gård. Kanske man inte borde tala så öppet om det för då kanhända att fastighetsskatten höjs...

      Radera