På huppegupptäcktsfärd...

Hög tid att bege sig mot den stora
staden för studentparad. Mannen tog den lilla, vita, snabba bilen. Lilla gummann och Valdemar körde raskt iväg i den stora finbilen. Och vad blev kvar till mig? Jo, den röda, gamla, rostiga bilen. Typiskt, den som knappt går att växla. Jag kastade mig i bilen, sköt fram bilstolen, startade bilen, la i växeln och fick tre, efter varandra följande, motorstopp med vidhängande whiplashskada som följd!! Varför får jag alltid skruttbilen? Fick göra en start med gasen i botten, typ "gubbstart". Nu var jag äntligen på väg.

Vid stora vägen fick jag stanna p.g.a. bil-drullar på vägen!! Nåväl, i med ettan, gasen i botten, kom iväg skuttandes och guppandes över vägen. Det här går ju riktigt bra.

Jag blev nödd och tvungen att parkera i utkanten av staden, p.g.a. vägomläggning och brist på fungerande växellåda. Tur att jag var ute i god tid då promenaden till skolan tog en och en halv timme från parkeringen. Tänk er i högklackat. Tur att jag hade mina sandaler. Men jag hann fram! Genomsvettig, rödmosig och synnerligen andfådd spurtade jag in på skolgården precis när studenterna sprang ut. Yes, vilken timing...

Nu är det klart, nu är det över. Vi överlevde! Vaddå? Studentkravallerna...

 

Studentfesten blev en succé! Pajer, sallader, förfriskningar och tipspromenad...