Sommartider, hejhej, sommartider...

Semestertider i all ära, men dom har en benägenhet att göra en så fruktansvärt lat. Hängmattan? Jajemen! Solstolen med en paraplydrink? Tackar allra ödmjukaste. Hänga nere vid sjön? Absolut. En sockerkaksfika nere i trädgården? Låter utmärkt!!

Äta och dricka. Slappa och slöa. Det är inte bra för kroppen. Man fyllnar till. Ja, jag menar runt midjan alltså. Värre än vanligt. Vi försöker få till lite rolig vardagsmotion. Vi kan dock inte välja trappan före rulltrappan. För vi har ju ingen rulltrappa. Vi kan inte gå av bussen en hållplats innan man ska gå av och promenera sista biten. Det finns ju ingen buss. Jaja...

Vi satsar på kubb i stället. Ingen vanlig kubb utan "bondkubb". Man går till vedbacken och samlar ihop några smala okluvna vedklabbar. Så raka och stadiga som möjligt i botten. Plus en större, modell kung. Och så är det bara att sätta igång. Matcherna brukar vara rätt korta. Mycket på grund av att vedklabbarna ramlar självmant hela tiden. Ja, inte gör det mig något, för jag tycker att kubbspel är urträääligt.

Så kör vi brännboll. Valdemar klipper ordentligt en fin gräsplan ute på åkern varje vecka. Krattar bort gräs och pinnar. Ansar och rensar bort ogräs. Sedan plockar han fram brännbollsträ och boll och så får iväg bollen minst 200 meter, golfspelare som han är. Och så är matchen slut. För ingen kan hitta bollen i det höga gräset. Ponera att planen är kanske 10 x 10 meter. Omgärdad av meterhögt gräs.

 Brännbollsplan á la Valdemar 10 x 10 meter

Så skönt, matchen är slut. Motionerandet är över för den här gången. Nu kan vi lugnt sjunka ner i hängmattan. På med solbrillorna. "Sommar, sommar, sommar, det är dans i folkets park..." hörs från radion. Solen skiner. Fiskmåsarna skränar. Kulturtanten kommer springande och bjuder på ett glas bubbel och jordgubbar - det är vår semester i ett nötskal...trodde Ni ja...